Kvällskurs i samernas historia

Som studierektor för kvällskurserna vid Historiska institutionen på Stockholms universitet kan jag gladeligen meddela att vi under vårterminen 2018 kan erbjuda en ny och intressant kurs på 7,5 högskolepoäng om samernas historia.

Kursen som går under rubriken ”Samer – Nordens urfolk från urtid till framtid” erbjuder en kronologisk översikt över samernas historia både före och efter de intensifierade kontakterna med de nordiska staterna och Ryssland på 1500-talet och aktualiserar och diskuterar frågor som:
• Vad innebär ställningen som urfolk och nationell minoritet i Sverige, och vad är historien bakom dessa begrepp?
• Hur dras gränserna mellan befolkninsgrupper och kulturer, och vem är det som bestämmer och definierar vem som är same, svensk, finne, norrman, kvän eller rysse?
• Hur har samernas kultur och levnadssätt sett ut historiskt och hurdana regionala skillnader finns inom Sápmi, det samiska bosättningsområdet?
• Hur har Sveriges, Norges, Finlands och Rysslands relationer med samerna sett ut genom århundradena?
• Vilka möjligheter har vi att studera samer inte bara som en nationell minoritet utan som en egen befolkning med en egen historia?

Kursen diskuterar teman så som samisk kultur, markrättigheter samt mission och utbildning bland samer. En röd tråd som går genom kursen är kontakterna mellan samer och andra nordeuropeiska befolkningsgrupper genom århundradena. Ställningen som minoritet problematiseras och diskuteras utifrån olika teoretiska perspektiv. Kursen ger även utrymme för samiska perspektiv på utbildning och historieskrivning.

Huvudlärare för kursen ”Samer – Nordens urfolk från urtid till framtid” är Otso Kortekangas som kommer att disputera den 13 januari 2018 vid Historiska institutionen i Stockholm med en avhandling om samisk utbildningshistoria, Tools of Teaching and Means of Managing (Iloinen tiede: Turku/Finland 2017).

Kursen annonseras ut något sent, men är nu öppen för sen anmälan på http://www.antagning.se. Mer information om kursen och länk till hur man söker finns via denna länk. Vi hoppas att ni genom era nätverk kan hjälpa oss att sprida informationen om denna kurs.

Varma hälsningar,
Hossein Sheiban

——
Hossein Sheiban, Docent
Studierektor Kvällskurser & Kandidatkurs
Historiska institutionen
Stockholms Universitet
106 91 Stockholm
Sverige
Tel: +46 8 6747135 / +46 8 6497143
Fax: +46 8 167548
Email: hossein.sheiban@historia.su.se

Stockholms stad upptas i samiskt förvaltningsområde 2019

Hur ska en urbaniserad samisk familj kunna bibehålla och utveckla kultur och språk i den pågående urbaniseringen? Därför är Stockholms stads kommande ansökan till regeringen om att uppgå i samiskt språkförvaltningsområde från 2019 så viktig.

Stockholms stads kommande beslut i kommunfullmäktige om att ansöka om att uppgå i samiskt förvaltningsområde 2019 annonserades i Sameradion den 2 oktober av en företrädare för den politiska koalitionen i Stadshuset, Socialdemokrater, Miljöpartiet, Vänstern och Feministiskt inititiativ. Det var Sissela Nordling Blanco, ordförande för Stockholms stads Kommunstyrelses råd för mänskliga rättigheter, själv urfolkskvinna (Quecha), som levererade informationen till Sameradion.

Självklart är ansökan minst lika viktig för de samer som redan bor i Stockholm, i några fall sedan generationer. I de fallen kan de utökade språk- och kulturrättigheterna bli en möjliggörare för familjer att flytta till Sapmis kärnområde från Stockholm. Den här dynamiken mellan storstad och Sapmis kärnområde är något som det samiska samhället tjänar på i stort. Forskningsstudier utförda i Norge pekar på den vinst för det lokala samiska samhället varifrån den utflyttade samen kommer såväl som den vinst det innebär för det samiska samhället i nordiska storstäder.

Pessimisterna säger: “Ja men det finns ju inga samiskspråkiga förskollärare eller omsorgsgivare för samiska äldre i Stockholm”. Jag är övertygad om att när staden nu har öppnat för att möjligheterna ska finnas kan kreativa lösningar skapas för att tillgodose behoven.

Det kräver också kommunikation, med de som har behoven, med staden. Inte för att det är Sameföreningen i Stockholm som ska implementera rättigheterna, den bör mer övervaka att arbetet går i rätt riktning ha en bild över hur läget är, fånga upp kreativa lösningsförslag och kommunicera dem med stadens förvaltningar och politiker. De här samråden pågår redan och kommer med all säkerhet fördjupas.

Om du inte redan är medlem, bli det nu. Kören som ska göra sin stämma hörd tjänar alltid på att vara stor. Se i kommentarerna. Visst, du har möjligheten att agera själv med stadens förvaltningar, men många tillsammans är starkare.

Om du har idéer för att få förvaltningskommunen på banan är du mer än välkommen att hjälpa till, i styrelsen eller som en resurs för medlemmarna och styrelsen.

Under våren 2018 återkommer Sameföreningen med informationsmöten om vad förvaltningskommun innebär. Det är inte bara Stockholms stad som blir inblandad utan också Stockholm Läns Landsting.

I dessa två länkar kan du läsa om hur staden har organiserat den finska förvaltningskommunen.

http://www.stockholm.se/-/Suomeksi/
http://www.stockholm.se/OmStockholm/Nationella-minoriteter/
http://www.stockholm.se/KulturFritid/Stod/Sarskilt-kulturstod-for-finska-minoriteten/

Kort historik

Initiativet att skicka in hemställan till staden om upptas i samiskt förvaltningsområde utvecklades 2013 av dåvarande ordförande Mariana Wiik med inskick av en skrivelse i december 2013 till Stockholms stad, “Upptagande av Stockholm som samiskt förvaltningsområde Dnr 337-1802/2013”. Senare ordföranden Carola Grahn och Sara Leoni har tryckt på politiker och tjänstemän bland annat i formella samråd som har varit och i informella kontakter de har haft exempelvis vid den årliga flaggceremonin vid Stadshuset, 6 februari. Under 2016 besvarade styrelsen att antal frågor i den utredning som tjänstemännen drev på politikernas uppdrag. I det svarsarbetet deltog inte bara styrelsen.

Artikel av Inge Frisk

Kultur och aktivitetscenter – Fridhemsplan

Aulan

Aulan
Sverigefinska skolans aula
I den sverigefinska tv-sändningen Utiset 2017-12-15 omnämndes Sameföreningen i Stockholm som samarbetspartner beträffande det blivande Kultur- och aktivitetscentret vid Sverigefinska skolan vid Fridhemsplan. Efter årsmötesbeslut i våras är Sameföreningen medlem i föreningen TILAVA, ungefär rymligt utrymme, som arbetar för att kunna samla finskugrisktalande minoriteter och urfolk under ett tak. Exempelvis har Sverigefinska skolan nu en meänkälitalande grupp i sin verksamhet.

Utiset fredag 15 december 2017

Vad händer nu?

Nu startar en utredning att ta fram hur lokalerna ska förändras för att passa verksamheterna, lokalfördelningssystem och hyror. Till hösten skall det vara klart att börja verksamhet där.

Medlemskapet i TILAVA innebär inget åtagande för Sameföreningen att flytta dit eller ens ha sin verksamhet där. Förhoppningsvis innebär kultur- och aktivitetscentret tillgång till flera och större verksamhetslokaler med kortare framförhållning där profilföreningarna är prioriterade vid förhyrning.

Se också här vad Stockholms stads beslut om bidrag till TILAVA innebär:
https://insynsverige.se/stockholm-ks/sammantrade?date=2017-12-13