Dags att söka undervisning i samiskt språk för ditt barn
Vi har tagit fram ett stöd för din ansökan om undervisning i samiskt språk för ditt barn i grundskolan.
Remissvar till Stadens riktlinjer om förvaltningsområdet
Laddar in …
Ladda om dokument 
Öppna i ny flik Stockholms stad i samiska förvaltningsområdet – 2019 och 2020
Vad som har kommit ut som synliga result av stadens tillämpning av nationella minoritetslagens möjlighet att ingå i samiska förvaltningsområdet har ännu inte varit revolutionerande.
Synliga resultat är:
- Särskilt stöd till språk- och kulturverksamhet riktad till samer enbart.
- Stöd för att genomföra samiska träffar för äldre och daglediga (beslutades i december 2020. Projektet påbörjas när COVID-situationen så medger.
- Kulturskolan finansierade en identitsbyggande aktivitet för samiska unga 2020.
Vad händer med
- samiskspråkig förskola?
- samiskt älderboende?
Läs mer i samiska samrådsgruppens rapport om vad som uppnåtts i samiska förvaltningsområdet beträffande Stockholms stad.
Laddar in …
Attachments
Hälsningar från gäster som inte kunde komma till Stadshuset
Sedan 2014 har flaggceremonin vid Stadshuset vuxit i omfattning, antal åskådare, antal officiella gaster. På det efterföljande kaffesamkvämet har samer i Stockholm kunnat komma i direktkontakt med stadens politiker och tjänstemän samt ambassadpersonal för att dela med sig av upplevelsen att vara same i Stockholm och Sverige.
Nu med pandemisituation bad vi våra gäster från förra året skicka videohälsningar till samerna i Stockholm. Med Internets vidsträckthet omfattas naturligtvis alla samer i hela Sápmi.
Efter att Stockholms Kommunfullmäktiges ordförande Cecilia Brinck hälsat Sameföreningen i Stockholm välkomna till Stadshuset brukar Borgarrådet med ansvar för miljö och nationella minoriteter, Katarina Luhr, tala om stadens arbete med att efterleva nationella minoritetslagen. I det arbetet deltar sameföreningens samrådsgruppp i regebundna möten med utbildnings-, kultur- och äldreförvaltningen för att påverka stadens utveckling i de områdena.
Katarina Luhr ringde och beklagade att hennes tvåfaldiga försök att skapa ett videobudskap inte lyckades (det som annars brukar fungera!). Vi tackar för hennes ansträngning och publicerar några citat ur hennes tal som hon skickade i stället här:
“Kära medlemmar och representanter för Sameföreningen i Stockholm, Samer i hela Sápmi, och stockholmare.
Året som har gått har varit mycket speciellt . Den 6e februari förra året kunde vi samlas utanför Stadshuset och fira denna högtid tillsammans. Sedan dess har pandemin förändrat våra liv. Många av oss har levt i oro, i isolering, kanske till och med i sorg efter nära och kära. Vi har behövt stanna av, ställa om. Tänka nytt. Men precis som varje år är denna dag viktig, så jag vill skicka en digital hälsning till alla er.”
[…]
“Idag har Stockholm varit en del av förvaltningsområdet för samiska i drygt två år, och tillsammans fortsätter vi att ta steg för att göra staden mer inkluderande, synliggöra de nationella minoriteterna och urfolket samerna, och motverka diskriminering.”
[…]
“I år ska vi fortsätta stärka ungas rättigheter och tillgång till sin kultur och sitt språk, bland annat genom modersmålsundervisningen men även genom kulturaktiviteter.
Vi har arbetat med att stärka kulturstödet och vår ambition är att under året kunna sprida information till fler om att staden kan erbjuda barnomsorg på samiska till de familjer som önskar det. Vi är samtidigt medvetna om att vi behöver nå till fler samer för att ta in synpunkter och se till att alla får del av den informationen som berör dem.”
[…]
“Under året ska vi […] bland annat titta på möjligheter att synliggöra minoriteterna i Stockholm genom vissa platser som har en koppling till våra nationella minoriteter, däribland samerna.”
[…]
“Jag ser fram emot att få träffas, förhoppningsvis fysiskt, men i alla fall digitalt, under det kommande året, och att vi tillsammans verkar för att stärka det samiska folkets rättigheter i staden.Stort tack till Sameföreningen i Stockholm som har arrangerat evenemanget utanför Stadshuset!”
Hela talet finns publicerat här: Katarina-luhrs-tal-6-februari
Australiens och Kanadas ambassader kommer till Stadshuset i syfte att representera urfolken med hemvist i respektive land. (Ibland ser vi en liten tävlan, vilka kommer med flest ambassadpersonal till Stadshuset? ).
Ambassadernas roll och värde för samer är kanske inte uppenbart för alla. De står för flöden av kompetens och utbyten av erfarenheter mellan urfolk och samer. När evenemang som seminarier, samtalspaneler, film screenings, e.t.c. med urfolkstema arrangeras i Stockholm vinnlägger sig ambassaderna om att bjuda in samer från Sameföreningen i Stockholm och samiska riksorganisationer.
Viktiga processer som ambassaderna varit engagerade i och bidragit med kompetens till är återbegravningar av kvarlevor, uppstart av Sametingets sanningskommissionsarbete, förmedling av urfolksartister och film.
 |
Från Australiens ambassad har vi denna hälsning från Ambassadör Bernard Philip:[arve url=”https://youtu.be/_x4uuaaef1U” title=”Hälsning från Australiens ambassad” sticky_pos=”top-left” loop=”no” muted=”no” /] |
 |
Från Kanadas ambassad har vi denna hälsning från Chargé dáffaires Eric Petersson:[arve url=”https://youtu.be/2Lz-GvQADgw” title=”Hälsning från Kanadas amabassad” description=”Chargé dáffaires Eric Petersson” sticky_pos=”top-left” loop=”no” muted=”no” /] |
Katarina Luhrs tal – 6 februari 2021
Året som har gått har varit mycket speciellt . Den 6e februari förra året kunde vi samlas utanför Stadshuset och fira denna högtid tillsammans. Sedan dess har pandemin förändrat våra liv. Många av oss har levt i oro, i isolering, kanske till och med i sorg efter nära och kära. Vi har behövt stanna av, ställa om. Tänka nytt. Men precis som varje år är denna dag viktig, så jag vill skicka en digital hälsning till alla er.
I vårt arbete med har vi behövt hitta nya rutiner, genomföra våra samrådsmöten delvis eller helt digitalt. och idag är det endast få personer som kan vara med fysiskt vid årets flaggceremoni.
Idag har Stockholm varit en del av förvaltningsområdet för samiska i drygt två år, och tillsammans fortsätter vi att ta steg för att göra staden mer inkluderande, synliggöra de nationella minoriteterna och urfolket, och motverka diskriminering.
I år ska vi fortsätta stärka ungas rättigheter och tillgång till sin kultur och sitt språk, bland annat genom modersmålsundervisningen men även genom kulturaktiviteter.
Vi har arbetat med att stärka kulturstödet och vår ambition är att under året kunna sprida information till fler om att staden kan erbjuda barnomsorg på samiska till de familjer som önskar det. Vi är samtidigt medvetna om att vi behöver nå till fler samer för att ta in synpunkter och se till att alla får del av den informationen som berör dem.
Utvecklingsarbetet fortsätter, även under dessa prövande tider, och jag ser fram emot att fortsätta dialogen om hur vi ska genomföra detta på bästa sätt.
Vi lever i en tid där samtalsklimatet har hårdnat, och där rasism och diskriminering tillåts ta allt större plats i samhället. Det drabbar extra hårt människor som tillhör minoriteter. Det märks tydligt i den pågående konflikten om skogen i norra Sverige, där samernas möjligheter att bedriva renhållning undermineras. De pågående klimatförändringarna påverkar också samernas livsmiljöer och rennäringen, bland annat genom att renarnas föda blir mer svåråtkomlig. Allt detta är under all kritik! Det är hög tid att utforma en hållbar användning av naturresurserna, i nära dialog med Samerna, det folk som har levt i och respekterat den svenska naturen i urminnes tid i Sápmi. För rennäringens skull, för den biologiska mångfaldens och planetens skull.
Detta handlar inte minst om synliggörande av och respekt för samernas kultur, historia och nuvarande situation. För Samerna plats i samhället ska vara självklar. Här i Stockholm är vi stolta över att många Samer bor och verkar i vår stad, och är en aktiv del av dess identitet. Det är också något som vi gärna vill lyfta och synliggöra för övriga stockholmare. Under året ska vi därför bland annat titta på möjligheter att synliggöra minoriteterna i Stockholm genom vissa platser som har en koppling till våra nationella minoriteter, däribland samerna. Vi hoppas också att kulturarrangemang och träffar för barn, äldre och vuxna kommer att kunna äga rum senare under året, om folkhälsosituationen förbättras.
Jag ser fram emot att få träffas, förhoppningsvis fysiskt, men i alla fall digitalt, under det kommande året, och att vi tillsammans verkar för att stärka det samiska folkets rättigheter i staden.
Stort tack till Sameföreningen i Stockholm som har arrangerat evenemanget utanför Stadshuset!
Katarina
Om projektet Hur mår samer bosatta i Stockholm?
Sameföreningen i Stockholms samrådsgrupp för samiska förvaltningsområdet där Region Stockholm ingår har varit engagerad i att assistera för att ta fram metoden för denna kunskapsinsamling Hur mår samer i Stockholm. Syftet med engagemanget har varit att leda projektet i en riktning som är relevant för Samer i Stockholm och hela samiska folket. Ett annat nyligen genomfört projekt har varit regionalt utfört i Jämtland Härjedalen. Se länk i rutan nedan. Kunskapen om samers hälsa och vårdbehov utanför samiska kärnområdet är låg.
Hälso- och sjukvård – Region Jämtland Härjedalen
Hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Utifrån det, och i samråd med samiska representanter, arbetar Region Jämtland Härjedalen för att förbättra tillgängligheten och bemötandet av samiska… Observera denna länk i högra marginalen.Resultat av webbenkät om erfarenheter och behov i vården
Ett ytterligare syfte med engagemanget har varit att de samer som lämnar uppgifter till projektet skall känna sig trygga med att det är relevanta frågor, att resultatet kommer samiska folket till nytta samt att anonymitet garanteras. Därför har Eva Eastwood engagerats som forskningsassistent för att kunna stötta samers frågor om projektet på bästa möjliga sätt.
Samrådsgruppen och Region Stockholms Transkulturellt centrum har arbetat med riktlinjer och verktyg som Urfolkskonventionen, Agenda 2030 godkänd av FNs urfolksråd, Sametingets forskningsriktlnjer, Svenska Samers Riksförbunds riktlinjer samt kontakter med Kunskapsnätverk för samisk hälsa.
Involverade i detta arbete från sameföreningens håll har varit:
– Peter Rodhe, suppleant i styrelsen, medlem i samrådsgruppen, fd ordförande i Same Åtnam, varit samisk sakkunnig i liknande projekt
– Mariana Wiik, fd ordförande för Sameföreningen i Stockholm, medlem i samrådsgruppen,
– Eva Eastwood, fd ledamot/kassör i styrelsen, medlem i samrådsgruppen, arbetar som kiropraktor
– Kristina Modée, fd ledamot i styrelsen, fd medlem i samrådsgruppen, fd allmänläkare (deltog i det inledande arbetet)
Hur mår samer bosatta i Stockholm?
Hur ser samer i Region Stockholm på hälsa och välfärd, särskilt psykisk hälsa? Vad har de för erfarenheter av hälso- och sjukvård? Har de några önskemål om hur vården ska utvecklas?
https://www.transkulturelltcentrum.se/aktuellt/hur-mar-samer-bosatta-i-stockholm/
Skapa efterfrågan för samisk förskola!
Om du redan har förskoleplats för ditt barn kan du uppdatera Mina sidor på Stockholms stads webbplats att du önskar förskoleplats på samiska. Det är inte bindande, du blir kontaktad om vad sådant erbjudande kan innebära.
Om du är på gång att söka förskoleplats för ditt barn så är följande två länkar aktuella på Stockholms stad webbplats:
Förskola på nationella minoritetsspråk – Stockholms stadhttps://forskola.stockholm/sok-plats-pa-forskolan/forskola-pa-finska/Stockholms stad ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Därför har du rätt till plats i förskola där hela eller en huvudsaklig del av utbildningen är på finska, meänkieli eller samiska, oavsett om det är språk ni talar i hemmet eller inte.
Sök plats på förskolan – Stockholms stadhttps://forskola.stockholm/sok-plats-pa-forskolan/#step-1Ditt barn har rätt till plats från ett års ålder i kommunala förskolor, eller de fristående förskolor och pedagogisk omsorg som valt att ansluta sig till stadens gemensamma köhantering. Detta kallas…
Remiss av Motion om skyltning på de nationella minoritetsspråken i stadens offentliga lokaler
Sameföreningen har möjlighet att yttra sig över en motion om om skyltning på de nationella minoritetsspråken i stadens offentliga lokaler som V har lagt till Stockholms stads kommunfullmäktige. Styrelsen beslutade under hösten att en medlem skulle rekryteras för att formulera Sameföreningens svar. Så, har du tid några timmar i den avslutande julledigheten fram till Tjugondag Knut att avvara kan du anmäla dig i nedanstående formulär. Strax, under formuläret, kan du se instruktioner hur och när motionen skall besvaras. Och längst ned kan du se själva motionen.
[wpforms id=”109886″ title=”false” description=”false”]
[pdf-embedder url=”https://sameforeningen-stockholm.se/wp-content/uploads/2020/01/Följebrev-Motion-om-skyltning-på-de-nationella-minoritetsspråken-i-stadens-offentliga-lokaler-KS-20.pdf” title=”Följebrev Motion om skyltning på de nationella minoritetsspråken i stadens offentliga lokaler, KS 20″]
Här följer själva motionstexten:
Laddar in …
Attachments
När kommer samiskt äldreboende?
Här är nyheter om äldreomsorgen i Stockholms stad från samrådsgruppen för samiska förvaltningsområdet. Det händer naturligtvis mycket annat också som ännu inte syns utåt. Det är det här nedan som har som har hänt eller är på gång. Kom och diskutera på medlemsmötet söndagen 10 november eller kom till stadens informationsmöte den 20 november.
När kommer samiskt äldreboende?
Det är väl den fråga som äldre, blivande äldre och anhöriga i Stockholms stad har på tungan. Det som pågår nu, hösten 2019, är kartläggningsarbete av personalens språkkompetenser för att se möjligheter till nyttiggörande och utveckling av dem. Vidare pågår en bedömning av hur stor efterfrågan av äldretjänster på samiska kan vara i Stockholms stad.
Information:
Nu finns informationsbroschyren om stadens äldreomsorg översatta till syd, lule- och nordsamiska. En äldreträff med information och underhållning hölls i Serafens äldreboende 31 oktober. Där fanns broschyrerna tillgängliga. De kommer också att finnas tillgängliga i sameföreningens lokal.
Väntjänst eller besökstjänst
Äldreförvaltningen har lämnat ett erbjudande till samerna i staden att få stöd att starta verksamhet som hjälper till att förhindra ensamhet och isolering bland äldre. Sådan verksamhet utförs redan av exempelvis pensionärsföreningar och Röda Korset-avdelningar. Sverigefinnarna har en sådan tjänst som drivs genom en särskild förening. Se längre ned för information om hur den ser ut.
Finns det intresse bland våra medlemmar att starta en sådan verksamhet? Starta särskild förening? Starta sektion inom Sameföreningen i Stockholm?
Regelbundna äldreträffar
Äldreförvaltningen har lämnat ett erbjudande till samerna i staden att samarbeta med äldreförvaltningen om regelbundna träffar med samiskt tema, språk och kultur. Hur det skulle kunna se ut, var och i vems regi är frågor vi behöver diskutera vidare på ett bredare sätt med alla äldre, även blivande äldre.
Om du skulle vara intresserad av att jobba med den här frågan. Skicka in din intresseanmälan i formuläret här:
[wpforms id=”109483″ title=”true” description=”false”]
Information om väntjänsten
Laddar in …