Kategori: Historia

Laddar in …

Tar det för länge?

Ladda om dokument

| Öppna i ny flik

Ladda ned [162.00 B]

Välkomna på seminarium!

Titel: Den sista generationen?: Skogssamisk renskötselkultur utmanar epistemologisk rasism

24 januari 2017.

Lokal Eng 4-2007, Engelska parken, Thunbergsvägen (ingång från 3H), Uppsala
Gå  in via 3H, och leta dig fram till Hus 4, där ligger bla Hugo Valentin Centrum, Centrum för religion o samhälle.

Tid 15.15-17.00.

Organisatörer:  Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CemFor, i samverkan med forskningsnoden Kunskapsproduktion bortom normerna, VVPP, och  Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet samt Uppsam – föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.

 Den sista generationen?: Skogssamisk renskötselkultur utmanar epistemologisk rasism

Kort abstract:
Henrik Andersson är en skogssamisk rensskötare som kämpar för rätten att upprätthålla och förmedla sina samiska traditioner. I ”Den sista generationen? Dokumentär om ett skogssamiskt renskötarår, inbjuden till Guldbaggegalan 2017, följer dokumentärfilmaren Petri Storlöpare Henrik under ett år 2012-2013. Vid seminariet visar de delar av filmen och diskuterar samisk motståndskamp i ett rasistiskt och kolonialt samhälle.

Långt abstract/bakgrund:
Samisk skogsrenskötsel har bedrivits över stora delar av det som numera kallas Sverige. I Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och Västmanland bedrevs skogsrenskötsel fram till början av 1800-talet. I mitten av 1600-talet påbörjade svenska myndigheter etnisk rensning. Lappland – lappmarken – blev reservatet dit samer med renar skulle förpassas för att inte konkurrera med svenska bönder och svenska naturresursexploateringar. Under 1800-talet deporterades samer norrut. Under 1900-talet kallades skogssamer för den lägst stående rasen av rasbiologer.

Skogssamernas kärnområde av idag är reducerat till Arvidsjaurs och Malå kommuner med utlöpare in i sydöstra Arjeplog och Jokkmokks och Gällivares östra delar.

En tydlig ambition att bli av med skogssamerna- som skulle försvenskas och på sikt helt överge renskötseln manifesterad tydligt i 1928 års renbeteslag.  Skogssamer som förlorat sina möjligheter till renskötsel tvångsassimilerades på olika sätt in i svenskhet.

Utraderingspolitiken av skogssamisk – liksom samisk – tradition har aldrig upphört.    I kombination med att undervisning om samisk historia, kultur och tradition inte ges vid skolor och universitet, möjliggörs en epistemologisk kolonial rasism som bidrar till en fortsatt utraderingspolitik i nutid.

Utraderingspolitiken manifesteras genom exempelvis att (skogs)renskötseln osynliggörs i myndigheters informationsfoldrar, industriell exploatering tillåts kontinuerligt tränga in på renskötselns områden och renskötselns företrädare tvingas kontinuerligt utan tillräckligt bistånd av juridisk kompetens och med sina egna medel fokusera på att försvara sina betesområden mot betydligt mäktigare och penningstarka intressen.  De skogssamiska samebyarna har hela tiden mängd intrång att hantera – skogsbruk, vägar, järnvägar, vindkraft, gruvor, samt vardagskonflikter med lokalbefolkning som menar att renarna stör dem. De senaste åren har näthatet mot renskötare ökat kraftigt.

Skogssamer har sedan länge protesterat och kämpat för att få upprätthålla sin kultur och tradition. En känd förkämpe är jojkaren och lärarinnan Karin Stenberg (1884-1969).

Henrik Andersson är en nutida skogssamisk förkämpe, som genom sin renskötsel och kulturarbete upprätthåller skogssamiska traditioner. I filmen ”Den sista generationen? Dokumentär om ett skogssamiskt renskötarår (2016) följer dokumentärfilmaren Petri Storlöpare Henrik Andersson under ett år (2012-13) då han försöker leva på traditionellt vis. Filmen är inbjuden till Guldbaggegalan 2017.

Vid detta seminarium kommer Henrik och Petri att visa delar av filmen samt ett nytt filmprojekt. Henrik kommer att lyfta fram delar av sin egen kunskap och visa på exempel på sitt viktiga kulturarbete, samt sin kunskapsförmedling som förutom politiskt engagemang i Sametinget och praktiskt kulturarbete även sker via Facebookkontot henrik.andersson.982 .

”Den sista generationen? Dokumentär om ett skogssamiskt renskötarår (2016) är tillgänglig online på https://www.youtube.com/watch?v=sUm9iHK4RDc

Bildspel om Gällivare skogssameby och statsstödda industriella intrången som förstör:  https://www.youtube.com/watch?v=LPucqtE7XpY Storlöpare/Andersson/Gällivare skogssameby med stöd av forskningsprojektet Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi, M-B Öhman/FORMAS 2012-2015.

Nytt filmprojekt Vindkraft på Hällberget i Överkalix https://www.youtube.com/watch?v=OF1NcWJWGIc&t=334s   Storlöpare/Andersson/Öhman

Inledning och kommentarer av May-Britt Öhman, FD, teknik- och vetenskapshistoria, styrelseledamot i Uppsam- föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala,  respektive Gunilla Larsson, FD arkeologi, ordförande i Uppsam och expert på skogssamisk arkeologi och historia, båda verksamma inom Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för genusvetenskap. Öhman och Larsson är själva av skogssamisk härkomst. Ann-Sofie Lönngren, docent i litteraturvetenskap och med forskningsinriktning på djur/människa-studier, forskningsledare inom VVPP: Kunskapsproduktion bortom normerna, vid Historisk- filosofisk fakultet, Uppsala universitet tillsammans med May-Britt Öhman och Satu Gröndahl.

Ett brev kom till vår redaktionslåda. Ett tillfälle för de som har varit med i processen kring Nordiska Museets utställning Sápmi, eller har synpunkter på den. Den nuvarande utställningen på Etnografiska museet, Arktiska folk, har ju rena faktafel. Hur ska rätt engagemang från samer garanteras?

CALL FOR PAPERS: Rethinking Sami cultures in museums – University of Oslo,
26, 27, 28 November 2014

In the last few years, the politics of collection, representation and
curation of Sami heritage in museums have received increased attention and
are now engendering new opportunities and challenges for both museum theory
and practice.

A conference titled “Rethinking Sami cultures in museums” is to be held at
the Center for Museums Studies at IKOS, University of Oslo. The conference
is a collaboration between the Center for Museum Studies at the University
of Oslo, the Nordiska Museet in Stockholm and the University of Tromsø.
We invite scholars and museum practitioners from different countries,
disciplines and institutions to share experiences and research findings that
illuminate aspects of Sami cultures in museums, both in an historical and
contemporary perspective. Paper topics may include (but are not limited to):

Collecting Sami: rationale and modalities of collection

* in the past and present
* the challenges of collecting material and immaterial Sámi heritage

Exhibiting Sami: narratives and the politics of display

* in Sami Museums
* in national/majority museums, as well as in regional museums
* historically
* contemporary representations, issues and exhibition experiments
* the structure of the museum system (e.g. in which museums are Sami
exhibited? What is the rationale of such distribution?)

Curating Sami: new approaches to curation and conservation of Sámi heritage

* Sami ‘traditional knowledge’, Sami concepts, and world-views:
relevance
and challenges for museum theory and practice
* Repatriation: perspectives on the process of return of collections
from
national museums to local Sami museums or communities

Cross-cutting topics

* ethical dimensions of collecting, exhibiting and curating Sami
heritage
* uses and implications of the adoption of indigenous methodologies
(including indigenous concepts, practices, values and worldviews)

We particularly welcome papers that adopt a comparative perspective across
Nordic countries, in order to bring to the fore similarities and differences
in the way Sami heritage is presented in contemporary museums as a result of
diverse:

* forms, experiences and consequences of the colonial past;
* roles of Sami in the process of nation-building;
* relationships among Sami sub-groups, between Sami and the national
government, and between Sami and other groups (ethnic minorities,
immigrants, others);
* gender perspectives.

*** Please send a 250-word abstract and a short biography to Marzia Varutti
(marzia.varutti@ikos.uio.no) and Silje Opdahl Mathisen
(s.o.mathisen@ikos.uio.no) by August 15th, 2014.*** Abstracts will be
selected by the conference organizers. Accepted contributors will be
informed by early Autumn.
Conference fees: Participants shall have to take charge of travel and
accommodation expenses. We are seeking funding to keep conference fees at a
minimum. Detailed information about this will follow.

Keynote speakers
Prof. Christina Kreps, Museum of Anthropology, University of
Denver,Colorado
Prof. Gunlög Fur, Linnaeus University, Sweden
Prof. Stein R. Mathisen, Tromsø University, Norway
Dr Birgitta Fossum, Director, Saemien Sijte / South Sami Museum and
Cultural Centre, Norway
Mr Henrik Olsen, vice-president of the Norwegian Sámi Parliament.

Further details on the conference can be found
here:
http://www.hf.uio.no/ikos/english/research/center/museum-
studies/call-for-papers/2014/representing-and-collecting-sami-cultures-in-
muesums.html

Publication plans
Papers presented at the conference will be included in the conference
proceedings, which will be published online. In addition, selected papers
will be published in a special issue of the peer-reviewed journal Nordic
Museology.

Conference organizers
Silje Opdahl Mathisen, Marzia Varutti – Department of Culture and Oriental
Studies (IKOS), University of Oslo; Rossella Ragazzi – University of Tromsø;
Eva Silven, Nordiska Museet, Stockholm.

Silje Opdahl Mathisen
PhD fellow
Dep. Of Culture Studies and Oriental Languages
P.O. Box 1010 Blindern
N-0315 Oslo, Norway

Phone: +47 22857837
Mobile: +47 99478111
E-mail: s.o.mathisen@ikos.uio.no

Nu ska samlandet av samiska föremål i Sverige på 1600- och 1700-talet kartläggas genom forskningsprojektet ”Att Samla Sápmi”. Hur gick samlandet till? Vad var det som samlades in? Och var hamnade föremålen?

Uppsams symposium den 28 april avhandlade också detta ämne.

Länk: http://svenskhistoria.se/default.aspx?newsid=4252