Öka din bildning – byt kanal till UR Sápmi!

TVSändningar på Kunskapskanalen 13, 14, 19 april från Samiska veckan i Umeå 2015

Ni som inte deltog på Ubmejen biejvieh, Samiska veckan i Umeå, och missade de intressanta föreläsningarna kan se en del av dem på Kunskapskanalen vecka 16-17. Jojk, språkrevitalisering, avkolonisering, skogsbruk och renskötsel osv. Sändningarna är redan tillgängliga på UR Play. Sök Samiska veckan och du kan se allt som sänts sedan 2012.

Måndag 13 april, 16.40-19.00

16.40 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
17.20 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet.

17.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet.

18.30 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet.

Tisdag 14 april
16.00-16.50 Samiska veckan 2015
16.00 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.

16.20 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet.

Söndag 19 april

10.00-16.00 Samiska veckan 2015

10.00 Samråd mellan skogsbruk och rennäring
Många är intresserade av att använda skogen och
ta del av det som finns där. Camilla Widmark,
forskare på institutionen för skogsekonomi på SLU,
menar att man måste hitta en bra samarbetsmetod
mellan skogsindustrin och samerna. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.
10.20 Att anpassa skog till rennäring och
naturvård
Det finns många samebyar som kämpar för att
överleva. Framförallt handlar kampen om hur
skogen ska skötas. Forskarna Erik Valinger och
Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar
om sina resultat. Arrangörer: Umeå universitet,
Sveriges lantbruksuniversitet och Västerbottens
museum. Repris från 9/4.

10.40 Aktiv spridning av renlav
Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen
under vintertid. När skogen själv producerar renlav
är det ett gott tecken. Hans Winsa från statliga
Sveaskog berättar om deras visioner för skogen.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

11.00 Fjorton år med renbruksplaner
Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström,
forskare på SLU, har följt renarna och deras
betesrutiner. Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

11.15 Vindkraftsetablering och rennäring
Anna Skarin, forskare vid institutionen för utfodring
och vård vid SLU, har studerat hur renar reagerar i
områden där man har byggt vindkraft. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.

11.35 Ekologisk kunskap i det samiska
samhället
Vad innebär det för samerna att de har blivit
erkända av svenska staten och får ett eget
sameting? Berit Inga, själv same som jobbar på
institutionen för vilt, fiske och miljö på SLU.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

12.00 Kulturarv i nordliga sameskogar
Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i
Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här hur
mycket skogen egentligen har att säga. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.

12.25 Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet
Gudrun Norstedt forskar vid SLU om skogens
ekologi och skötsel. Här berättar hon hur samerna
tog tillvara skogen på bästa sätt under 1600-talet.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 10/4.

12.45 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 13/4.

13.25 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.

13.55 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 14/4.

14.15 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 14/4.

14.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet. Repris från
13/4.

15.25 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.

Sirtosan luspi?

“Sirtosan luspi” är det vad denna Nils Nilsson Skumtavla föreställer? År det någon som kan lämna en övesättning till galleriet?

Hej,

Åmells har fått in en underbar målning av Nils Nilsson Skum som jag fått i uppgift att katalogisera. På baksidan av målningen finns en påskrift (troligtvis av konstnärens egen hand) som jag inte kan tyda. Jag tycker det står ”N8 sirtosan luspi” eller någonting liknande. Jag utgår ifrån att det är samiska och undrar om ni kan hjälpa mig att tyda vad det står? Jag förmodar att orden = målningens titel eller åtminstone en beskrivning av dess motiv. Numret är förmodligen katalognumret i en utställning.

Jag bifogar en bild på målningen.

N N skum

Om ni har tid och lust att hjälpa mig sänder jag mitt varma tack på förhand. Tyvärr brådskar ärendet litet, jag skulle behöva svar denna vecka.

Med vänliga hälsningar,

Carina Engelhardt Önne
Intendent, utställningssamordnare och katalogredaktör

Curator and head of internal publications
Åmells konsthandel / Fine Art Dealer
Birger Jarlsgatan 14
S – 114 34 Stockholm
E-mail: carina.engelhardt-onne@amells.com
Webb site: http://www.amells.com
Phone: +46 8 54504138
Office: +46 8 6114193
Mobile: +46 70 4210738

Stipendium till Paul Anders Simma

Styrelsen för Kaija Anstensens minnesfond tilldelar 2014 års stipendium till Paul-Anders Simma, Kiruna. Stipendiet uppgår till 15 000 kr.

Motiveringen lyder:

Filmskaparen Paul-Anders Simma, Kiruna tilldelas årets stipendium för att arbeta fram ett manus till en dokumentärfilm om en rysk sameflicka på ett barnhem på Kolahalvön. Filmen om Tasha, med rötter i det samiska ryska samhället, ämnar synliggöra en ung människas strävan och sökande efter identitet och trygghet för framtiden. Filmens tema kan appliceras på unga samers sökande efter identitet och framtidstro i Sapmi oberoende av bostadsort och förutsättningar.

Kontaktperson är stiftelsens ordförande Linnea Saitton Nord
telefon 0270-284891

Se Paul Anders filmproduktion i Svensk Filmdatabas.