| Datum/Tid | Plats och/eller biljetter: | Spara i din kalender |
| lör 21/8 2021 18:30 - 20:16 |
Biljetter: Filmhuset - Bio Viktor |  Välj annan kalender: webcal |
Se en filmklassiker!
FilmerMaj 1986 åkte Stefan Jarl till Talma sameby för att spela in sin första spelfilm. Där såg han effekterna av Tjernobylkatastrofen några veckor tidigare och bestämde sig på plats för att dokumentera det som skedde runtomkring honom. Resultatet blev en avskalad ”propagandistisk kampfilm” om människans förhållande till naturen. Programmet innehåller även den korta uppföljaren. Förfilm: Jåvna – renskötare år 2000.
Stefan Jarl är kanske den svenska dokumentärfilmens mest kända namn. Med filmer som Modstrilogin (1968–1993) formade han bilden av den svenska samhällsengagerade dokumentärfilmen. Trött på dokumentären i mitten av 1980-talet gjorde sig Stefan Jarl redo att regissera sin första spelfilm. Med sitt team åkte han till Talma sameby för att spela in naturbilder till filmen. På plats stod han inför ett moraliskt dilemma: blunda och göra det han kommit dit för, eller skildra verkligheten så som han alltid gjort?
Jarl valde att göra det senare. Han gjorde en film om ”de filosofiska föreställningarna som människorna har förlagt till vildmarken, Det Orörda”. Han intervjuade människorna om den framtid de såg framför sig, eller bristen på framtid. Han gjorde en rasande film som han själv beskrev som ”propagandistisk kampfilm”, men som fick Dagens Nyheters Hanserik Hjertén att skriva: ”Det kunde blivit en pamflett. Det har blivit ett konstverk.”
Sex år efter inspelningen av Hotet åkte Stefan Jarl tillbaka till Talma sameby för att berätta om Jåvna Allas, 12 år, som drömmer om att bli renskötare, vilket skildras i Jåvna – renskötare år 2000 – en titel som refererar till Alain Tanners Jonas – som blir 25 år 2000 (1976).
2012 slog digitaliseringen av svenska biografer igenom med full kraft, vilket ledde till att inte bara all postproduktion var digital (oavsett inspelningsmedium), utan också all distribution och visning av biograffilm. I och med att nästan alla biografer då gjorde sig av med analoga filmprojektorer, behövde Filminstitutet se till att arkivets innehav av analog svensk film digitaliserades i hög upplösning för att även i framtiden kunna visas på andra biografer än i Filmhuset.
Digitaliseringen började som ett pilotprojekt under 2012 och 2013, och tack vare lobbying och uppmärksamhet i media (bland annat framträdde Stefan Jarl i tv och förklarade nödvändigheten av att digitalisera filmarvet), tilldelades Filminstitutet 2014 extra resurser för att kunna börja digitalisera filmer i större omfattning – en finansiering som är permanentad sedan 2019.
Mellan 60 och 70 filmer om året restaureras digitalt, och urvalet sker av ett redaktionsråd uppdelat i undergrupper för olika genrer och tidsepoker, för att få ett så brett utbud av digitaliserad svensk film som möjligt. I urvalskriterierna ingår också att lyfta fram filmer som skildrar nationella minoriteter, däribland Sveriges ursprungsbefolkning.
2016 gjordes en digital restaurering av Hotet, där filmens originalnegativ och slutmix användes som utgångsmaterial för bild respektive ljud. 2021 färdigställdes också den digitala restaureringen av kortfilmen Jåvna – renskötare år 2000.