FNs konventioner, som Agenda 2030 och konventionen om biologisk mångfald har stor betydelse för urfolk och samer. Här är två föreläsningar den 3 maj 2021 som förklarar de sambanden:
#FastMarkRentVattenLevandeKulturarv – vilar
Manifestationerna vilar i väntan på att reglerna om offentlig sammankomst ändras.
I brogruppen som vi kallar den i korthet, ingår samer som tillsammans med andra i nätverksgruppen FastMarkRentVattenLevandeKulturarv kämpar för hållbar miljö.
Gruppens huvudsakliga aktivitet är att varje torsdag kl 11-12 samlas på Riksbron, vid Riksdagshuset i Stockholm, där den manifesterar för att Stoppa gruvboomen och Skrota minerallagen! Den dekorerar bron med tygbanderoller och delar flygblad (på fyra språk). Välkommen du med!
Ur deras gruppbeskrivning på facebook:
Vi ifrågasätter på detta sätt Sveriges mineralstrategi med dess ringa hänsyn till miljö och urfolksrättigheter. Vi står upp för skydd av fast mark, rent vatten och levande kulturarv; Mot rasism, sexism, kolonialism och diskriminering. Kampen mot exploatering av jorden är global! Vi står i solidaritet med urfolk och lokalbefolkningar som runt om i världen kämpar för att skydda vatten, mark och sina kulturarv. Vi står upp till försvar för natur och artrikedom.
Vi som grupp är partipolitiskt och religiöst obunden och agerar utifrån tanken om alla människors lika värde och lika rättigheter. Här samlas vi som redan deltagit i demonstrationer mot gruvboomen, eller har för avsikt att göra så i framtiden.
Vi vill undvika partipolitiska diskussioner i den här gruppen. Vi hoppas att alla respekterar det. Vi på bron gillar olika partier och är på bron tillsammans i det som förenar oss: Stoppa gruvboomen!. Skrota minerallagen och lite till…
Vi har även en hemsida: http://www.riksbro.se/
När ni ser Frost 2 och Ailos resa – tänk på det här!
Insändare på DN Åsikt, 26 december 2019: ”Det samiska urfolkets relation till landskapet och renen får inte gömmas undan.”
Insändare på DN Åsikt, 26 december 2019: ”Det samiska urfolkets relation till landskapet och renen får inte gömmas undan.”
200+ urfolksfilmer fritt tillgängliga
In March 2018, the National Film Board of Canada launched Indigenous cinema, an extensive online library of over 200 films by Indigenous directors — part of a three-year Indigenous Action Plan to “redefine” the NFB’s relationship with Indigenous peoples.
Möte med Amazonaskämpen Davi Kopenawa
Sameföreningen i Stockholm mötte Right Livelihoodpristagaren Davi Kopenawa
Välkomnande av australiskt urfolk
Några av oss medlemmar i Sameföreningen i Stockholm välkomnade Tanya Denning och Tyson Mowarin till svenska sidan av Sápmi i början av deras talarturné på en mottagning i Australiska ambassadens residens måndagen 11 november:
Inspiring presentations by @TanyaDenning & @TMowarin in Stockholm. So many stories to tell. Great potential for increased collaboration between Indigenous Australians and the Sami people. @IYIL2019 pic.twitter.com/Aek5N8YEY0
— Bernard Philip (@AusAmbSE) November 11, 2019
FRUKOSTSEMINARIUM Kvinnliga människorättsförsvarare: Mänskliga rättigheter och utvinningsindustrin i Sydafrika och Nigeria
Två kvinnliga människorättsförsvarare ger sina bilder av läget för mänskliga rättigheter med kopplingen till gruvindustrin i Sydafrika och oljeutvinningen i Nigeria.
I Sydafrika och Nigeria har man i två olika rättsprocesser sett små positiva framsteg i kampen för ett ökat skydd för mänskliga rättigheter relaterat till utvinningsindustrin, men utvecklingen går långsamt och kampanjen har pågått länge. Två kvinnliga människorättsförsvarare berättar om sina största utmaningar och sina framsteg i kampanjen för mänskliga rättigheter för alla.
Nonhle Mbuthuma, talesperson för Amadiba Crisis Committee (ACC) i Xolobeni i östra Kapprovinsen Sydafrika, är i Sverige för att berätta om ACCs kamp för rätten till informerat samtycke – och rätten att inte samtycka. Detta med bakgrund av ett domslut från Sydafrikas High Court som i november 2018 bekräftar en artikel i the Interim Protection of Informal Land Rights Act vilket kan stärka möjligheten för samhällen eller grupper, inklusive urfolks rättigheter, att t ex säga nej till gruvsatsningar på deras mark.
Osai Ojigho är generalsekreterare för Amnesty International Nigeria. Hon är advokat och människorättsaktivist med många års erfarenhet av arbete med mänskliga rättigheter, gender, och rättvisa. Hon är i Sverige för att bl.a. berätta om Ogonifolkets kamp för rättvisa och stärkt skydd för mänskliga rättigheter exemplifierat genom fallet Kiobel vs. Shell. Esther Kiobel och ytterligare tre änkor till ‘the Ogoni nine’ och vilka avrättades 1995 av den dåvarande nigerianska regeringen har stämt Shell för att ha anstiftat de fruktansvärda människorättskränkningar som begicks av den nigerianska regeringen mot Ogonifolket på 1990-talet.
När: Måndag 13 maj 9:00-10:15, frukostmacka serveras från 08.30
Var: Amnesty International i Sverige Alsnögatan 11, Stockholm, VÅN 6
Anmäl dig senast den 8 maj till: daniel.jovic@amnesty.se Uppge namn och eventuell organisation. Frukostmacka serveras vid ankomst, var vänlig ange eventuella allergier.
Sprid gärna informationen vidare till dina kollegor och kontakter!
Varmt välkomna!!
Öppet seminarium : “Samiska mänskliga kvarlevor i samlingar”
Preliminärt program:
09.15 – 09.30: Inledande ord
Ingrid Inga, ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan
09.30 – 09.50: Samlingarnas historiska bakgrund och aktuella repatrieringsdebatter
Carl-Gösta Ojala, forskare, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet
09.50 – 10.10: De anatomiska samlingarna vid Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum
Anne Ingvarsson, 1:e antikvarie, Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum
10.10 – 10.30: Repatrieringsprocessen i Lycksele 2019 – en planerad återbegravning
Mikael Jakobsson, ordförande i Lycksele sameförening, medlem i Sametingets etiska råd
Olle Thoors, informatör på Svenska kyrkan, Södra Lapplands pastorat
Adriana Aurelius, projektledare repatriering, Lycksele kommun
10.30 – 10.50: Samiska perspektiv på repatriering och återbegravning
Rose-Marie Huuva, konstnär, poet, medlem i Sametingets etiska råd
10.50 – 11.10: Fikapaus
11.10 – 12.00: Paneldiskussion, med tid för frågor från publiken
Föredragshållarna samt Knut Weibull, överantikvarie, Riksantikvarieämbetet
Moderator: Katarina Pirak Sikku, konstnärlig ledare och forskare
Alla är varmt välkomna, men vi ber att man anmäler sig i förväg via en länk i inbjudan, så att vi vet hur mycket fika vi ska beställa eller anmäl dig via denna länk: https://anmalan.svenskakyrkan.se/GroupRegistrationForm.aspx?id=10144
Sprid gärna denna information vidare i era nätverk!
Hälsningar,
Carl-Gösta Ojala
Fil. dr, Forskare / Ph.D., Researcher
Institutionen för arkeologi och antik historia /
Department of Archaeology and Ancient History
Uppsala universitet / Uppsala University
Box 626
751 26 Uppsala
Inbjudan i pdf format
Attachments
Inbjudan till återbegravningsceremonin i Lycksele – 9/8
Líksjuon Sámiensiäbrrie inbjuder alla Sameföreningen i Stockholms medlemmar att delta den 9e augusti vid högtidlighållandet av återbördandet av de mänskliga kvarlevor som bortförts från Lycksele gamla kyrkogård under utgrävningar 1950.
Repatrieringen i Lycksele är en anhörigfråga, en medmänsklighetsfråga, en urfolksfråga och en fråga om mänskliga rättigheter. Vid återbördandet kommer de offentliga ursäkter som Sametinget krävt, att framföras.
Den 9e augusti, urfolksdagen manifesterar vi detta och välkomnar de bortförda hem.
Ceremonin har just börjat planeras, men i nuläget vet vi att både uppgrävandet och bortförandet samt återbördandet och den frid vi vill att de levande och döda skall få i och med denna handling, behöver sina framföranden från scenen.
Alla som vill framföra något vid ceremonin, en sång, ett tal, dikter, jojk eller annat som ni vill bidra till händelsen med, ombeds ta kontakt med Adriana Aurelius.
Det är även mycket välkommet att komma med egna förslag på konstnärlig bearbetning i anslutning till återbördandet av kvarlevorna.
Vänlig hälsning/Vårradahkh
Adriana Aurelius
Projektledare Repatriering
Lycksele kommun
Telefon: 0950 166 00
adriana.aurelius@lycksele.se
http://www.lycksele.se/kommun-och-politik/projekt-och-samarbete/repatriering
Inbjudan och mera om repatrieringsprojektet kan du läsa nedan och ladda ned för utskrift,
Det finns möjlighet att sova över i lavvu om så önskas, meddela i så fall detta. Se kontaktuppgifter i bifogad inbjudan. Tältplats finns för de som önskar ställa upp egna tält. Dagen efter ceremonin kommer vi att hålla ett möte i den stora lavvun för att samer och andra urfolk skall kunna diskutera vad repatrieringar har för betydelse, vad vi vill med dem och hur vi går vidare.