Laddar in …
Sydsamiskt språkseminarium – Gïeleviermie 2017
Laddar in …
Laddar in …
Ladda om dokument 
Öppna i ny flik #Digigiella 16 – Umeå – Samiska veckan 2016
Samiskt språkcentrum arrangerar under Ubmejen biejvieh – Samiska veckan, måndag 7 mars, en konferens för att belysa hur den digitala tekniken kan bevara och utveckla de samiska språken. Du kan också delta digitalt. Målgruppen är samiska språkarbetare, modersmålslärare, samiska föräldrar, samordnare i samiska förvaltningskommuner och övriga som har intresse i samiskans utveckling.
Läs mer och om hur du anmäler dig i bilagan.
Laddar in …
Sápmi Knacka på!
Sametingets språkpolitiska handlingsprogram – lämna dina synpunkter
Sametingets språknämnd har beslutat att förslaget till språkpolitiskt handlingsprogram ska ut på remiss till berörda föreningar, organisationer och institutioner. Sameföreningar, samiska organisationer, institutioner och enskilda kan nu lämna in synpunkter på programmet.
Utkastet återfinns på https://www.sametinget.se/95319.
Synpunkter ska skickas in via e-post, i word-format, senast söndag 6 december 2015 till: kansli[a]sametinget.se. Skriv diarienummer 8.2.1-2015-1397 i ämnesraden på e-postmeddelandet.
Sameföreningen på SVT Play
Under tisdagens, 29/8, sändning av Sametingets plenum i SVT Forum sändes en intervju med föreningens vice ordförande. Intervjun bandades 18 september och finns tillgänglig på SvT Play.
Sydsamisk språkcirkel startar 6/9
Vi har glädjen att meddela att en sydsamisk språkcirkel startade söndag 6 september.
Cirkeln är fulltecknad nu!
PS. Lulesamerna kör nog också en språkcirkel i höst. Kontakta annmari.andersen@live.se
Förstudie om att låta samiskan leva vidare
Förstudie presenteras om samhällets förutsättningar att låta samiskan leva vidare
Pressmeddelande • 2015-05-04 15:40 CEST
Samiskt språkcentrum och Umeå universitet, institutionen för språkstudier, presenterar på tisdag sin förstudie om kartläggning av de samiska språken för Sametingets språknämnd som samlats i Luleå. En ordentlig kartläggning skulle vara viktig för framtidens språkpolitiska arbete, säger ordföranden Josefina Skerk. Samtidigt presenteras en mindre undersökning om samiska barns och ungdomars språkbruk och attityder till samiska.
Samiskt språkcentrum har i sina tidigare lägesrapporter beskrivit avsaknaden på tillförlitlig, aktuell statistik över användningen och utvecklingen av de samiska språken. Därför har nu en förstudie genomförts vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och Samiskt språkcentrum i dialog med Institutet för språk och folkminnen (ISOF) samt en referensgrupp bestående av forskare och doktorander inom fältet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har konsulterats under arbetets gång.
Förslag på genomförande
En kartläggning av de samiska språkens situation i Sverige idag är nödvändig. De samiska språken är hotade och i behov av revitalisering och för detta arbete behövs ytterligare kunskap. I förstudien presenteras förslag hur en kartläggning kan genomföras där man studerar vilka förutsättningar samhället ger för individers användning av språken liksom mer detaljer om hur individer idag använder samiska språk i sin vardag, vilka attityder man har till språken och hur man ser på språkens utveckling.
-Förstudiens kommande frågeställningar, resultat och analyser är viktiga för Sametingets språkpolitiska arbete genom att de belyser problem, hinder, utmaningar och möjligheter på individ- och samhällsnivå, säger Josefina Skerk, språknämndens ordförande.
Särskild undersökning om ungdomars språkbruk
Den särskilda undersökningen av barns och ungas språkanvändning bygger på ett enkätmaterial där nordsamisktalande barn och ungdomar besvarat frågor om sina språk, sitt språkbruk och sina attityder till språk. Studien bekräftar att det svenska språket används mer än det samiska språket av de allra flesta, men också hur barn och unga är stolta över sina språkkunskaper.
-Undersökningen visar hur de själva söker alternativa vägar för att använda samiska språk, till exempel via sociala medier, säger Eva Lindgren, Umeå universitet, som sammanställt och genomfört studien tillsammans med kollegor.
Bakgrund
Regeringen beviljade hösten 2014 Samiskt språkcentrum medel att genomföra en förstudie som undersöker möjligheterna att finna mätmetoder som kan användas i en kartläggning av de samiska språkens utveckling. I uppdraget ingick även att genomföra en mindre undersökning med fokus på samiska barns och ungdomars språkanvändning. Kartläggningen skulle bli ett mycket viktigt instrument i processen för det revitaliseringsarbete som Samiskt språkcentrum utför för att stärka enskildas förutsättningar att bruka och återta de samiska språken.
[Här kan man läsa mer om förstudien och dess tänkta syfte och innehåll]
Kontakt och mer information:
Sylvia Sparrock på Samiskt språkcentrum, tel 063-15 08 56, 070 646 63 99
Eva Lindgren från Instistutionen för språkstudier, Umeå Universitet deltar på språknämndens möte den 5 maj kl. 10.30-11.00 på Elite Stadshotell i Luleå.
Bakgrund:
Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 1 juli 2009 och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft januari 2010. I samband med detta reformerades minoritetspolitiken och Sametinget fick också i uppdrag att initiera och driva Samiskt språkcentrum i Tärnaby och Östersund. Språkcentrum ska tillgodose samers – både ungas och äldres – behov att återta sitt eget språk.
Syftet med Samiskt språkcentrum är:
- Att vara en kunskapskälla om språklig revitalisering
- Att utveckla metoder för alla att som vill kan lära sig tala sitt modersmål
- Att inspirera till samiskt initiativtagande
Det är Sametingets nyupprättade språknämnd som är ansvarig för Sametingets språkarbete och som fastställer politiska prioriteringar.
Sametinget är både ett folkvalt organ med 31 ledamöter och en statlig myndighet under Landsbygdsdepartementet. Det övergripande uppdraget är att verka för en levande samisk kultur. Sametingets kansli finns i Kiruna med lokalkontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.
Öka din bildning – byt kanal till UR Sápmi!
Sändningar på Kunskapskanalen 13, 14, 19 april från Samiska veckan i Umeå 2015
Ni som inte deltog på Ubmejen biejvieh, Samiska veckan i Umeå, och missade de intressanta föreläsningarna kan se en del av dem på Kunskapskanalen vecka 16-17. Jojk, språkrevitalisering, avkolonisering, skogsbruk och renskötsel osv. Sändningarna är redan tillgängliga på UR Play. Sök Samiska veckan och du kan se allt som sänts sedan 2012.
Måndag 13 april, 16.40-19.00
16.40 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
17.20 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet.
17.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet.
18.30 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet.
Tisdag 14 april
16.00-16.50 Samiska veckan 2015
16.00 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.
16.20 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet.
Söndag 19 april
10.00-16.00 Samiska veckan 2015
10.00 Samråd mellan skogsbruk och rennäring
Många är intresserade av att använda skogen och
ta del av det som finns där. Camilla Widmark,
forskare på institutionen för skogsekonomi på SLU,
menar att man måste hitta en bra samarbetsmetod
mellan skogsindustrin och samerna. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.
10.20 Att anpassa skog till rennäring och
naturvård
Det finns många samebyar som kämpar för att
överleva. Framförallt handlar kampen om hur
skogen ska skötas. Forskarna Erik Valinger och
Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar
om sina resultat. Arrangörer: Umeå universitet,
Sveriges lantbruksuniversitet och Västerbottens
museum. Repris från 9/4.
10.40 Aktiv spridning av renlav
Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen
under vintertid. När skogen själv producerar renlav
är det ett gott tecken. Hans Winsa från statliga
Sveaskog berättar om deras visioner för skogen.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.
11.00 Fjorton år med renbruksplaner
Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström,
forskare på SLU, har följt renarna och deras
betesrutiner. Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.
11.15 Vindkraftsetablering och rennäring
Anna Skarin, forskare vid institutionen för utfodring
och vård vid SLU, har studerat hur renar reagerar i
områden där man har byggt vindkraft. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.
11.35 Ekologisk kunskap i det samiska
samhället
Vad innebär det för samerna att de har blivit
erkända av svenska staten och får ett eget
sameting? Berit Inga, själv same som jobbar på
institutionen för vilt, fiske och miljö på SLU.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.
12.00 Kulturarv i nordliga sameskogar
Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i
Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här hur
mycket skogen egentligen har att säga. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.
12.25 Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet
Gudrun Norstedt forskar vid SLU om skogens
ekologi och skötsel. Här berättar hon hur samerna
tog tillvara skogen på bästa sätt under 1600-talet.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 10/4.
12.45 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 13/4.
13.25 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.
13.55 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 14/4.
14.15 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 14/4.
14.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet. Repris från
13/4.
15.25 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.
Lulesamisk språkcirkel
En lulesamisk språkcirkel träffas varannan tisdag i Sensus lokaler. Nästa gång är 10 februari. Det är tredje terminen deltagarna har påbörjat nu.
Om det nu är så att det finns någon lulesame som inte känner till studiecirkeln så är det nu kommunicerat.
Ta kontakt med Annmari Andersen. ex vis på Facebook