Förstudie om att låta samiskan leva vidare

Förstudie om att låta samiskan leva vidare

Förstudie presenteras om samhällets förutsättningar att låta samiskan leva vidare

Pressmeddelande  •  2015-05-04 15:40 CEST

Samiskt språkcentrum och Umeå universitet, institutionen för språkstudier, presenterar på tisdag sin förstudie om kartläggning av de samiska språken för Sametingets språknämnd som samlats i Luleå. En ordentlig kartläggning skulle vara viktig för framtidens språkpolitiska arbete, säger ordföranden Josefina Skerk. Samtidigt presenteras en mindre undersökning om samiska barns och ungdomars språkbruk och attityder till samiska.

Samiskt språkcentrum har i sina tidigare lägesrapporter beskrivit avsaknaden på tillförlitlig, aktuell statistik över användningen och utvecklingen av de samiska språken. Därför har nu en förstudie genomförts vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och Samiskt språkcentrum i dialog med Institutet för språk och folkminnen (ISOF) samt en referensgrupp bestående av forskare och doktorander inom fältet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har konsulterats under arbetets gång.

Förslag på genomförande 
En kartläggning av de samiska språkens situation i Sverige idag är nödvändig. De samiska språken är hotade och i behov av revitalisering och för detta arbete behövs ytterligare kunskap. I förstudien presenteras förslag hur en kartläggning kan genomföras där man studerar vilka förutsättningar samhället ger för individers användning av språken liksom mer detaljer om hur individer idag använder samiska språk i sin vardag, vilka attityder man har till språken och hur man ser på språkens utveckling.

-Förstudiens kommande frågeställningar, resultat och analyser är viktiga för Sametingets språkpolitiska arbete genom att de belyser problem, hinder, utmaningar och möjligheter på individ- och samhällsnivå, säger Josefina Skerk, språknämndens ordförande.

Särskild undersökning om ungdomars språkbruk
Den särskilda undersökningen av barns och ungas språkanvändning bygger på ett enkätmaterial där nordsamisktalande barn och ungdomar besvarat frågor om sina språk, sitt språkbruk och sina attityder till språk. Studien bekräftar att det svenska språket används mer än det samiska språket av de allra flesta, men också hur barn och unga är stolta över sina språkkunskaper.

-Undersökningen visar hur de själva söker alternativa vägar för att använda samiska språk, till exempel via sociala medier, säger Eva Lindgren, Umeå universitet, som sammanställt och genomfört studien tillsammans med kollegor.

Bakgrund
Regeringen beviljade hösten 2014 Samiskt språkcentrum medel att genomföra en förstudie som undersöker möjligheterna att finna mätmetoder som kan användas i en kartläggning av de samiska språkens utveckling. I uppdraget ingick även att genomföra en mindre undersökning med fokus på samiska barns och ungdomars språkanvändning. Kartläggningen skulle bli ett mycket viktigt instrument i processen för det revitaliseringsarbete som Samiskt språkcentrum utför för att stärka enskildas förutsättningar att bruka och återta de samiska språken.

[Här kan man läsa mer om förstudien och dess tänkta syfte och innehåll]

Kontakt och mer information:

Sylvia Sparrock på Samiskt språkcentrum, tel 063-15 08 56, 070 646 63 99

Eva Lindgren från Instistutionen för språkstudier, Umeå Universitet deltar på språknämndens möte den 5 maj kl. 10.30-11.00 på Elite Stadshotell i Luleå.

Bakgrund:

Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 1 juli 2009 och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft januari 2010. I samband med detta reformerades minoritetspolitiken och Sametinget fick också i uppdrag att initiera och driva Samiskt språkcentrum i Tärnaby och Östersund. Språkcentrum ska tillgodose samers – både ungas och äldres – behov att återta sitt eget språk.

Syftet med Samiskt språkcentrum är:

  • Att vara en kunskapskälla om språklig revitalisering
  • Att utveckla metoder för alla att som vill kan lära sig tala sitt modersmål
  • Att inspirera till samiskt initiativtagande

Det är Sametingets nyupprättade språknämnd som är ansvarig för Sametingets språkarbete och som fastställer politiska prioriteringar.

Sametinget är både ett folkvalt organ med 31 ledamöter och en statlig myndighet under Landsbygdsdepartementet. Det övergripande uppdraget är att verka för en levande samisk kultur. Sametingets kansli finns i Kiruna med lokalkontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.