Nationaldagen firad i Ŝtkhlm – mitt i Sápmi

Nationaldagen firad i Ŝtkhlm – mitt i Sápmi

Samiska nationaldagen firades av Sameföreningen i Stockholm med den traditionella flaggceremonin vid Stadshuset och högtidlighållande med tal och föreläsning om vad hållbarhet är för samer i de marker som vi numera brukar. Flaggceremonin samlade denna gång cirka 80 personer, bästa siffran sedan 2007. Våra gäster från Jåhkåmåhkke / Johkamohkki, Astrid Tuorda, Tor Tuorda och Henrik Blind var speciellt uppskattade, Astrid för sin jojk och ledning av nationalsången med sin far, Henrik för ett starkt tal som inleddes på nordsamiska. Johannes Vestly från Sameföreningen i Stockholms kultur- och poesigrupp bidrog med en dikt av Aslak Valkepää uppläst på nordsamiska och svenska. Deltagandet från officiellt håll var bredare än någonsin; staden, regionen och två ambassader var representerade (och vi siktade en observatör från Regeringskansliet). Vi räknade in 50 personer som drack kaffe med varm bulle efter ceremonin.

Kvällsevenemanget hölls i Sverigefinska skolans aula på Kungsholmen, en kulturklassad skolbyggnad i nyklassistisk stil, byggd 1926. Många deltagare uttryckte sin förvåning över att de inte kände till byggnaden trots långvarigt boende i Stuehkie/ Stockholbma/ Stockhoalmma/ Tjåsskaskulla. Evenemangets 125 deltagare minglade med smakprover på samiska matkultur i handen förmedlade av Renprodukter AB. Programmet sedan innehöll jojk, nationalsången, tal av inbjudna gäster från Stockholms stad, Kanadas och Australiens ambassader. Peter Rohde från Sameföreningen i Stockholms styrelse höll sitt tal på engelska med sammanfattning på svenska.

Efter en kort teknisk paus fick vi njuta av Tor Tuordas professionella bilder med förklaringar om vad som har hänt i Eallinbiras (NoSa), livsmiljön, som har missgynnar samiskt och allas bruk av gemensamma naturresurser. Exempel; det nu kraftigt devalverade ordet skogsbruk som skogsägarna bröstar sig med i annonskampanjer, innebär ensidigt plantageodlande av sex till åtta trädslag i stället för bruksuttag ur en skog med mångfald av trädsorter. Många i Sverige riktar kritik mot Brasiliens exploatering av urfolkens livsmiljö och förutsättningar för sin överlevnad. Men, Sverige har en mycket dålig berättelse om detta på sin bakgård, sämre än den brasiianska? Henrik Blind betonade att alla krafter måste till för att skapa förutsättningar för överlevnad för alla inklusive den samiska kulturen och att ta till sig den samiska kunskapen om livsmiljön, Eallinbiras (NoSam). Kvällens överförda kunskapsdos blev ungefär dubbelt så stor som tänkt.

Till er som var där: Giitu / Giijtto / Gäjhtoe / Gitu / Tack för närvaron och intresset. Stort tack till de medlemmar som genomförde arrangemanget och Sverigefinska skolans personals stöd!

Evenemanget stöddes av Stockholms stad.

Nedan, se några inlägg från minoritet.se och ambassaderna publicerade på sociala media.