Bild från Amnesty Sápmis facebooksida
Stöduttalande för återbördande av samiska offergåvor från Unna Saiva
Den 9 augusti 1915 satte arkeologen Gustaf Hallström det första spadtaget i den samiska offerplatsen Unna Saiva, som ligger inom Gällivare skogssameby. Offerplatsen hade används från 500-talat och åtminstone fram till 1600-talet, enligt dateringar av de ben, horn och över 600 metallföremål som fördes till Historiska museet i Stockholm. Men det finns berättelser, nedskrivna på lulesamiska så sent som 1912, som berättar hur samer kom till platsen med offergåvor.
Enligt FN:s urfolksdeklaration, artikel 12, specificeras att urfolk har rätt till användning av och makt över sina ceremoniella föremål, och att stater ska eftersträva att ge tillgång till och/eller repatriera ceremoniella föremål och mänskliga kvarlevor genom rättvisa, transparenta och effektiva tillvägagångssätt, utvecklade i samarbete med berörda urfolk.
Sedan 2020 har ett 30-tal samer från byarna i närheten av offerplatsen drivit frågan om att offergåvorna ska återbördas till Sápmi, Gällivare museum samt Ájtte har diskuterats som tänkbara förvaltare av offergåvorna. Gällivare kommun har den 8 februari 2021 fattat beslut om att utreda möjligheten att ta emot och visa offergåvorna.
Det är Sameföreningen i Stuehkie åsikt och vilja att alla samiska kvarlevor, ceremoniella föremål och kulturella objekt skall återföras det samiska folket, samt att i frågan om offergåvorna från Unna Saiva kan och skall inte dessa förvaltas av svenska institutioner i Stuehkie. Det är inte förenligt med urfolksdeklarationen eller med våra rättigheter som urfolk.
Antaget av Sameföreningen i Stockholms styrelse
Stuehkie / Stockholbma / Stockhoalmma / Tjåsskaskulla/ Stockhålbmå / Stockholm 2021-11-03