Hur ska en urbaniserad samisk familj kunna bibehålla och utveckla kultur och språk i den pågående urbaniseringen? Därför är Stockholms stads kommande ansökan till regeringen om att uppgå i samiskt språkförvaltningsområde från 2019 så viktig.
Stockholms stads kommande beslut i kommunfullmäktige om att ansöka om att uppgå i samiskt förvaltningsområde 2019 annonserades i Sameradion den 2 oktober av en företrädare för den politiska koalitionen i Stadshuset, Socialdemokrater, Miljöpartiet, Vänstern och Feministiskt inititiativ. Det var Sissela Nordling Blanco, ordförande för Stockholms stads Kommunstyrelses råd för mänskliga rättigheter, själv urfolkskvinna (Quecha), som levererade informationen till Sameradion.
Självklart är ansökan minst lika viktig för de samer som redan bor i Stockholm, i några fall sedan generationer. I de fallen kan de utökade språk- och kulturrättigheterna bli en möjliggörare för familjer att flytta till Sapmis kärnområde från Stockholm. Den här dynamiken mellan storstad och Sapmis kärnområde är något som det samiska samhället tjänar på i stort. Forskningsstudier utförda i Norge pekar på den vinst för det lokala samiska samhället varifrån den utflyttade samen kommer såväl som den vinst det innebär för det samiska samhället i nordiska storstäder.
Pessimisterna säger: “Ja men det finns ju inga samiskspråkiga förskollärare eller omsorgsgivare för samiska äldre i Stockholm”. Jag är övertygad om att när staden nu har öppnat för att möjligheterna ska finnas kan kreativa lösningar skapas för att tillgodose behoven.
Det kräver också kommunikation, med de som har behoven, med staden. Inte för att det är Sameföreningen i Stockholm som ska implementera rättigheterna, den bör mer övervaka att arbetet går i rätt riktning ha en bild över hur läget är, fånga upp kreativa lösningsförslag och kommunicera dem med stadens förvaltningar och politiker. De här samråden pågår redan och kommer med all säkerhet fördjupas.
Om du inte redan är medlem, bli det nu. Kören som ska göra sin stämma hörd tjänar alltid på att vara stor. Se i kommentarerna. Visst, du har möjligheten att agera själv med stadens förvaltningar, men många tillsammans är starkare.
Om du har idéer för att få förvaltningskommunen på banan är du mer än välkommen att hjälpa till, i styrelsen eller som en resurs för medlemmarna och styrelsen.
Under våren 2018 återkommer Sameföreningen med informationsmöten om vad förvaltningskommun innebär. Det är inte bara Stockholms stad som blir inblandad utan också Stockholm Läns Landsting.
I dessa två länkar kan du läsa om hur staden har organiserat den finska förvaltningskommunen.
http://www.stockholm.se/-/Suomeksi/
http://www.stockholm.se/OmStockholm/Nationella-minoriteter/
http://www.stockholm.se/KulturFritid/Stod/Sarskilt-kulturstod-for-finska-minoriteten/
Kort historik
Initiativet att skicka in hemställan till staden om upptas i samiskt förvaltningsområde utvecklades 2013 av dåvarande ordförande Mariana Wiik med inskick av en skrivelse i december 2013 till Stockholms stad, “Upptagande av Stockholm som samiskt förvaltningsområde Dnr 337-1802/2013”. Senare ordföranden Carola Grahn och Sara Leoni har tryckt på politiker och tjänstemän bland annat i formella samråd som har varit och i informella kontakter de har haft exempelvis vid den årliga flaggceremonin vid Stadshuset, 6 februari. Under 2016 besvarade styrelsen att antal frågor i den utredning som tjänstemännen drev på politikernas uppdrag. I det svarsarbetet deltog inte bara styrelsen.
Artikel av Inge Frisk