Den sista generationen?: Skogssamisk renskötselkultur utmanar epistemologisk rasism

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned [162.00 B]

Välkomna på seminarium!

Titel: Den sista generationen?: Skogssamisk renskötselkultur utmanar epistemologisk rasism

24 januari 2017.

Lokal Eng 4-2007, Engelska parken, Thunbergsvägen (ingång från 3H), Uppsala
Gå  in via 3H, och leta dig fram till Hus 4, där ligger bla Hugo Valentin Centrum, Centrum för religion o samhälle.

Tid 15.15-17.00.

Organisatörer:  Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CemFor, i samverkan med forskningsnoden Kunskapsproduktion bortom normerna, VVPP, och  Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet samt Uppsam – föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.

 Den sista generationen?: Skogssamisk renskötselkultur utmanar epistemologisk rasism

Kort abstract:
Henrik Andersson är en skogssamisk rensskötare som kämpar för rätten att upprätthålla och förmedla sina samiska traditioner. I ”Den sista generationen? Dokumentär om ett skogssamiskt renskötarår, inbjuden till Guldbaggegalan 2017, följer dokumentärfilmaren Petri Storlöpare Henrik under ett år 2012-2013. Vid seminariet visar de delar av filmen och diskuterar samisk motståndskamp i ett rasistiskt och kolonialt samhälle.

Långt abstract/bakgrund:
Samisk skogsrenskötsel har bedrivits över stora delar av det som numera kallas Sverige. I Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och Västmanland bedrevs skogsrenskötsel fram till början av 1800-talet. I mitten av 1600-talet påbörjade svenska myndigheter etnisk rensning. Lappland – lappmarken – blev reservatet dit samer med renar skulle förpassas för att inte konkurrera med svenska bönder och svenska naturresursexploateringar. Under 1800-talet deporterades samer norrut. Under 1900-talet kallades skogssamer för den lägst stående rasen av rasbiologer.

Skogssamernas kärnområde av idag är reducerat till Arvidsjaurs och Malå kommuner med utlöpare in i sydöstra Arjeplog och Jokkmokks och Gällivares östra delar.

En tydlig ambition att bli av med skogssamerna- som skulle försvenskas och på sikt helt överge renskötseln manifesterad tydligt i 1928 års renbeteslag.  Skogssamer som förlorat sina möjligheter till renskötsel tvångsassimilerades på olika sätt in i svenskhet.

Utraderingspolitiken av skogssamisk – liksom samisk – tradition har aldrig upphört.    I kombination med att undervisning om samisk historia, kultur och tradition inte ges vid skolor och universitet, möjliggörs en epistemologisk kolonial rasism som bidrar till en fortsatt utraderingspolitik i nutid.

Utraderingspolitiken manifesteras genom exempelvis att (skogs)renskötseln osynliggörs i myndigheters informationsfoldrar, industriell exploatering tillåts kontinuerligt tränga in på renskötselns områden och renskötselns företrädare tvingas kontinuerligt utan tillräckligt bistånd av juridisk kompetens och med sina egna medel fokusera på att försvara sina betesområden mot betydligt mäktigare och penningstarka intressen.  De skogssamiska samebyarna har hela tiden mängd intrång att hantera – skogsbruk, vägar, järnvägar, vindkraft, gruvor, samt vardagskonflikter med lokalbefolkning som menar att renarna stör dem. De senaste åren har näthatet mot renskötare ökat kraftigt.

Skogssamer har sedan länge protesterat och kämpat för att få upprätthålla sin kultur och tradition. En känd förkämpe är jojkaren och lärarinnan Karin Stenberg (1884-1969).

Henrik Andersson är en nutida skogssamisk förkämpe, som genom sin renskötsel och kulturarbete upprätthåller skogssamiska traditioner. I filmen ”Den sista generationen? Dokumentär om ett skogssamiskt renskötarår (2016) följer dokumentärfilmaren Petri Storlöpare Henrik Andersson under ett år (2012-13) då han försöker leva på traditionellt vis. Filmen är inbjuden till Guldbaggegalan 2017.

Vid detta seminarium kommer Henrik och Petri att visa delar av filmen samt ett nytt filmprojekt. Henrik kommer att lyfta fram delar av sin egen kunskap och visa på exempel på sitt viktiga kulturarbete, samt sin kunskapsförmedling som förutom politiskt engagemang i Sametinget och praktiskt kulturarbete även sker via Facebookkontot henrik.andersson.982 .

Den sista generationen? Dokumentär om ett skogssamiskt renskötarår (2016) är tillgänglig online på https://www.youtube.com/watch?v=sUm9iHK4RDc

Bildspel om Gällivare skogssameby och statsstödda industriella intrången som förstör:  https://www.youtube.com/watch?v=LPucqtE7XpY Storlöpare/Andersson/Gällivare skogssameby med stöd av forskningsprojektet Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi, M-B Öhman/FORMAS 2012-2015.

Nytt filmprojekt Vindkraft på Hällberget i Överkalix https://www.youtube.com/watch?v=OF1NcWJWGIc&t=334s   Storlöpare/Andersson/Öhman

Inledning och kommentarer av May-Britt Öhman, FD, teknik- och vetenskapshistoria, styrelseledamot i Uppsam- föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala,  respektive Gunilla Larsson, FD arkeologi, ordförande i Uppsam och expert på skogssamisk arkeologi och historia, båda verksamma inom Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för genusvetenskap. Öhman och Larsson är själva av skogssamisk härkomst. Ann-Sofie Lönngren, docent i litteraturvetenskap och med forskningsinriktning på djur/människa-studier, forskningsledare inom VVPP: Kunskapsproduktion bortom normerna, vid Historisk- filosofisk fakultet, Uppsala universitet tillsammans med May-Britt Öhman och Satu Gröndahl.

Attachments

Sameblod öppnar Stockholms feministiska filmfestival 2017

Amanda Kernells långfilmsdebut Sameblod inviger Stockholms feministiska filmfestival 2017.

Filmen handlar om den 14-åriga samiska flickan Elle Marja som växer upp i 1930-talets Sverige, präglat av fördomar och rasbiologi. Elle Marja har läshuvud och drömmer om att studera till lärarinna, men att förena de två världarna visar sig omöjligt. Plötsligt finner sig Elle Marja i ett ingenmansland mellan två världar. Priset för att bli svensk blir högt. För att accepteras i den nya världen måste Elle Marja radera varje spår av sitt ursprung

Mer info finns här

Böcker på sydsamiska och umesamiska

Ett boktips har trillar in på Sameföreningens e-post som kanske kan vara den där sista-minuten julklappen!

Ett nytryck av boken Gukttie Ubmeje sügij stáđđane sjaddij med inläsning på CD-skiva finns nu att köpa.

Boken berättar om hur staden Umeå vid Umeälven Ubmeje blev björkarnas stad. I staden möter vi en pojke och en liten mus som hjälper varandra när den stora branden bryter ut året 1888 och sprider sig med en väldig fart.

Barnboken Murra – Moere – Trädet, är översatt till umesamiska och sydsamiska. Boken är författad och illustrerad av Kari Stai. Boken är lättläst och med rikliga illustrationer. Den vänder sig till barn och till nybörjare som vill ta del av språken.

Böckerna kan beställas på http://www.kanaanstiftelsen.se

EARTH RIGHTS CONVERSATIONS – Naturens rättigheter

EARTH RIGHTS CONVERSATION #4 1 DECEMBER

LOCAL ACTION FOR THE RIGHTS OF ECOSYSTEMS – A democracy issue Over 200 local communities in the US have created local ordinances to grant rights to ecosystems and communities, rights that takes precedence over corporate rights to exploit. Community Environmental Legal Defense Fund, CELDF, have been part of most of these cases. Mari Margil from CELDF explains through Skype how they work, followed by a discussion on implementation in Sweden. Mari was also part of developing Ecuadors constitution and a political platform for the rights of nature together with the Green Party i England och Wales. In english (discussion in swedish). http://www.celdf.org

SOLIDARITETSHUSET, den första december klockan 19–21

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned [162.00 B]

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned [162.00 B]

Samiskt på SVT

Under oktober månad har två tv-serier premiär,  dokumentärserien “Renskötarna” har premiär tisdag den 11 oktober i SVT2. Tider och mer information finns på SVT hemsida.
Lite senare under månaden, söndag den 23 oktober har thriller-serien “Midnattssol” premiär i SVT1. Mer information om den finns också på SVT hemsida.

Barnteater till Stockholm! Bullá – min bästa ren

Nu blir det fambullailjelördag i Jakobsberg. Denna gång kommer Nils-Johan, hunden Jojo och renen Bullá på besök. De hoppas få träffa dig och din familj och ta er med på äventyr.

Föreställningen spelas lördag den 15 oktober kl. 14.00-14.55, till den behöver du boka plats. Fram till kl 17.00 fika och umgänge i Maria Kyrka.

Biljetter (till föreställningen): barn upp till 12 år gratis, övriga 50 kr. Max 25 barn.
För att boka plats kontakta Marita Ollén tel 08-508 219 12 eller maila till marita.ollen@svenskakyrkan.se

Om föreställningen:
Det här är en sann berättelse om Nils-Johan, härken Bullá, hunden Jojo och deras viktiga vänskap, som svetsas samman av kärleken till livet i renskogen. Du som publik, barn som vuxen, får uppleva berättelsen genom att själv, sjunga, dansa och leka dig genom scenrummet, som på olika sätt illustrerar miljöer och situationer ur dessa vänners liv. Föreställningen är fritt skapad utifrån barnboken ”Sagan om Buolla” skriven av Anne Pavval, Jokkmokk. Föreställningen framförs på svenska med inslag av lule- och nordsamiska. Alla kan förstå.

Jokkmokkspodden,

mariaklang-jokkmokkspodden_1Pepp och glädje, en hyllning till livsstilen och coola människor som lever fullt ut i glesbygd. Magdalena Forsman och Victoria Harnesk gör Jokkmokkspodden. Första gästen är artisten Caroline af Ugglas som fastnat för Jokkmokk och samisk mat.

Idén om en podd som speglar livet utanför stan har äntligen blivit verklighet.
– Livet i glesbygd skildras sällan ur ett vardagligt perspektiv. Här finns så mycket energi och livskvalité som vi vill dela med oss till andra av, säger Magdalena Forsman.

Barndomsvännerna från det lilla vattenkraftsamhället Porjus tog saken i egna händer, fick ihop sponsorpengar och producerar nu fem poddavsnitt. Fram till jul presenteras teman som turism, jakt, hälsa och mat. Projektteamets bakgrund och erfarenhet i svensk och samisk kultur låter mångfald vara en självklarhet.

– Vi vill vara en röst som lyfter fram människorna och hur viktigt det är att glesbygden finns, den är underbar och relevant för kulturen, för att man kan bo i stan och äta ekologiskt, säger Victoria Harnesk.

Här hittar ni Jokkmokkspodden
http://jokkmokkspodden.podbean.com/
Facebook Jokkmokkspodden
Avsnitt 1: Redan raggsockor och turism som ger jobb (43:06 min)

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned [162.00 B]

Attachments