Katarina Luhrs tal – 6 februari

Katarina Luhrs tal – 6 februari

Kära medlemmar och representanter för Sameföreningen i Stockholm, Samer i hela Sápmi, och stockholmare.

Året som har gått har varit mycket speciellt . Den 6e februari förra året kunde vi samlas utanför Stadshuset och fira denna högtid tillsammans. Sedan dess har pandemin förändrat våra liv. Många av oss har levt i oro, i isolering, kanske till och med i sorg efter nära och kära. Vi har behövt stanna av, ställa om. Tänka nytt. Men precis som varje år är denna dag viktig, så jag vill skicka en digital hälsning till alla er.

I vårt arbete med har vi behövt hitta nya rutiner, genomföra våra samrådsmöten delvis eller helt digitalt. och idag är det endast få personer som kan vara med fysiskt vid årets flaggceremoni.

Idag har Stockholm varit en del av förvaltningsområdet för samiska i drygt två år, och tillsammans fortsätter vi att ta steg för att göra staden mer inkluderande, synliggöra de nationella minoriteterna och urfolket, och motverka diskriminering.

I år ska vi fortsätta stärka ungas rättigheter och tillgång till sin kultur och sitt språk, bland annat genom modersmålsundervisningen men även genom kulturaktiviteter.

Vi har arbetat med att stärka kulturstödet och vår ambition är att under året kunna sprida information till fler om att staden kan erbjuda barnomsorg på samiska till de familjer som önskar det. Vi är samtidigt medvetna om att vi behöver nå till fler samer för att ta in synpunkter och se till att alla får del av den informationen som berör dem.

Utvecklingsarbetet fortsätter, även under dessa prövande tider, och jag ser fram emot att fortsätta dialogen om hur vi ska genomföra detta på bästa sätt.

Vi lever i en tid där samtalsklimatet har hårdnat, och där rasism och diskriminering tillåts ta allt större plats i samhället. Det drabbar extra hårt människor som tillhör minoriteter. Det märks tydligt i den pågående konflikten om skogen i norra Sverige, där samernas möjligheter att bedriva renhållning undermineras. De pågående klimatförändringarna påverkar också samernas livsmiljöer och rennäringen, bland annat genom att renarnas föda blir mer svåråtkomlig. Allt detta är under all kritik! Det är hög tid att utforma en hållbar användning av naturresurserna, i nära dialog med Samerna, det folk som har levt i och respekterat den svenska naturen i urminnes tid i Sápmi. För rennäringens skull, för den biologiska mångfaldens och planetens skull.

Detta handlar inte minst om synliggörande av och respekt för samernas kultur, historia och nuvarande situation. För Samerna plats i samhället ska vara självklar. Här i Stockholm är vi stolta över att många Samer bor och verkar i vår stad, och är en aktiv del av dess identitet. Det är också något som vi gärna vill lyfta och synliggöra för övriga stockholmare. Under året ska vi därför bland annat titta på möjligheter att synliggöra minoriteterna i Stockholm genom vissa platser som har en koppling till våra nationella minoriteter, däribland samerna. Vi hoppas också att kulturarrangemang och träffar för barn, äldre och vuxna kommer att kunna äga rum senare under året, om folkhälsosituationen förbättras.

Jag ser fram emot att få träffas, förhoppningsvis fysiskt, men i alla fall digitalt, under det kommande året, och att vi tillsammans verkar för att stärka det samiska folkets rättigheter i staden.

Stort tack till Sameföreningen i Stockholm som har arrangerat evenemanget utanför Stadshuset!

Katarina