Artiklar

Publicerat

Jokkmokksdagarna i Huddinge söker stockholmare

Jokmokksdagarna i Huddinge 22-25 oktober 2015 arrangeras nu för 16:e gången. I år söker arrangemanget samiska slöjdare, hantverkare eller designers som bor i Stockholmsområdet.

Engagemanget går ut på att du sitter och gör det du gör i din slöjd, ditt hantverk eller (mode)design för att förfärdiga dina alster i en uppvärmd lokal torsdag till lördag. Allmänheten passerar förbi, betraktar hur du gör och ställer frågor. Kanske att något av dina färdiga alster har du utställt bredvid dig. Har du andra sorters uppslag än de ovan nämnda är du välkommen med dem också,

Om det här är intressant, kontakta:

Kulturföreningen Gamla Apoteket
Västra Torggatan 15
962 31 Jokkmokk
0971-120 80
073-047 11 25 Elise
elise.tullnar-nilsson@telia.com
070-357 13 65 Rigmor
http://www.gamla-apoteket.se

Publicerat

Förstudie om att låta samiskan leva vidare

Förstudie presenteras om samhällets förutsättningar att låta samiskan leva vidare

Pressmeddelande  •  2015-05-04 15:40 CEST

Samiskt språkcentrum och Umeå universitet, institutionen för språkstudier, presenterar på tisdag sin förstudie om kartläggning av de samiska språken för Sametingets språknämnd som samlats i Luleå. En ordentlig kartläggning skulle vara viktig för framtidens språkpolitiska arbete, säger ordföranden Josefina Skerk. Samtidigt presenteras en mindre undersökning om samiska barns och ungdomars språkbruk och attityder till samiska.

Samiskt språkcentrum har i sina tidigare lägesrapporter beskrivit avsaknaden på tillförlitlig, aktuell statistik över användningen och utvecklingen av de samiska språken. Därför har nu en förstudie genomförts vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och Samiskt språkcentrum i dialog med Institutet för språk och folkminnen (ISOF) samt en referensgrupp bestående av forskare och doktorander inom fältet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har konsulterats under arbetets gång.

Förslag på genomförande 
En kartläggning av de samiska språkens situation i Sverige idag är nödvändig. De samiska språken är hotade och i behov av revitalisering och för detta arbete behövs ytterligare kunskap. I förstudien presenteras förslag hur en kartläggning kan genomföras där man studerar vilka förutsättningar samhället ger för individers användning av språken liksom mer detaljer om hur individer idag använder samiska språk i sin vardag, vilka attityder man har till språken och hur man ser på språkens utveckling.

-Förstudiens kommande frågeställningar, resultat och analyser är viktiga för Sametingets språkpolitiska arbete genom att de belyser problem, hinder, utmaningar och möjligheter på individ- och samhällsnivå, säger Josefina Skerk, språknämndens ordförande.

Särskild undersökning om ungdomars språkbruk
Den särskilda undersökningen av barns och ungas språkanvändning bygger på ett enkätmaterial där nordsamisktalande barn och ungdomar besvarat frågor om sina språk, sitt språkbruk och sina attityder till språk. Studien bekräftar att det svenska språket används mer än det samiska språket av de allra flesta, men också hur barn och unga är stolta över sina språkkunskaper.

-Undersökningen visar hur de själva söker alternativa vägar för att använda samiska språk, till exempel via sociala medier, säger Eva Lindgren, Umeå universitet, som sammanställt och genomfört studien tillsammans med kollegor.

Bakgrund
Regeringen beviljade hösten 2014 Samiskt språkcentrum medel att genomföra en förstudie som undersöker möjligheterna att finna mätmetoder som kan användas i en kartläggning av de samiska språkens utveckling. I uppdraget ingick även att genomföra en mindre undersökning med fokus på samiska barns och ungdomars språkanvändning. Kartläggningen skulle bli ett mycket viktigt instrument i processen för det revitaliseringsarbete som Samiskt språkcentrum utför för att stärka enskildas förutsättningar att bruka och återta de samiska språken.

[Här kan man läsa mer om förstudien och dess tänkta syfte och innehåll]

Kontakt och mer information:

Sylvia Sparrock på Samiskt språkcentrum, tel 063-15 08 56, 070 646 63 99

Eva Lindgren från Instistutionen för språkstudier, Umeå Universitet deltar på språknämndens möte den 5 maj kl. 10.30-11.00 på Elite Stadshotell i Luleå.

Bakgrund:

Språklagen (SFS 2009:600) trädde i kraft 1 juli 2009 och Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft januari 2010. I samband med detta reformerades minoritetspolitiken och Sametinget fick också i uppdrag att initiera och driva Samiskt språkcentrum i Tärnaby och Östersund. Språkcentrum ska tillgodose samers – både ungas och äldres – behov att återta sitt eget språk.

Syftet med Samiskt språkcentrum är:

  • Att vara en kunskapskälla om språklig revitalisering
  • Att utveckla metoder för alla att som vill kan lära sig tala sitt modersmål
  • Att inspirera till samiskt initiativtagande

Det är Sametingets nyupprättade språknämnd som är ansvarig för Sametingets språkarbete och som fastställer politiska prioriteringar.

Sametinget är både ett folkvalt organ med 31 ledamöter och en statlig myndighet under Landsbygdsdepartementet. Det övergripande uppdraget är att verka för en levande samisk kultur. Sametingets kansli finns i Kiruna med lokalkontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.

Publicerat

Ytterligare Samiska spår i Stockholm med omnejd

De här spåren är moderna och relaterade till naturreservatet Paradiset i Huddinge, i Hanvedenskogen mellan Huddinge och Haninge. Initiativtagare var en förening som hette Sam-siita. Om det är samma förening som Sameföreningen i Stockholm eller inte ska vi låta vara osagt. Någon som vet? Under alla omständigheter var det Aslak Partapuoli som var drivande.

Webbsidan andas irritation över verksamheten, byggprojekten och hur relationen var med myndigheter. Men, enligt en av sidans bilageartiklar så var Aslaks grundinställning: “Vi samer har en hävdarätt att slå ner våra bopålar på statens mark i hela Sverige”

http://www.paradiset-hanveden.se/his.html

Publicerat

Öka din bildning – byt kanal till UR Sápmi!

TVSändningar på Kunskapskanalen 13, 14, 19 april från Samiska veckan i Umeå 2015

Ni som inte deltog på Ubmejen biejvieh, Samiska veckan i Umeå, och missade de intressanta föreläsningarna kan se en del av dem på Kunskapskanalen vecka 16-17. Jojk, språkrevitalisering, avkolonisering, skogsbruk och renskötsel osv. Sändningarna är redan tillgängliga på UR Play. Sök Samiska veckan och du kan se allt som sänts sedan 2012.

Måndag 13 april, 16.40-19.00

16.40 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
17.20 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet.

17.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet.

18.30 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet.

Tisdag 14 april
16.00-16.50 Samiska veckan 2015
16.00 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.

16.20 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet.

Söndag 19 april

10.00-16.00 Samiska veckan 2015

10.00 Samråd mellan skogsbruk och rennäring
Många är intresserade av att använda skogen och
ta del av det som finns där. Camilla Widmark,
forskare på institutionen för skogsekonomi på SLU,
menar att man måste hitta en bra samarbetsmetod
mellan skogsindustrin och samerna. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.
10.20 Att anpassa skog till rennäring och
naturvård
Det finns många samebyar som kämpar för att
överleva. Framförallt handlar kampen om hur
skogen ska skötas. Forskarna Erik Valinger och
Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar
om sina resultat. Arrangörer: Umeå universitet,
Sveriges lantbruksuniversitet och Västerbottens
museum. Repris från 9/4.

10.40 Aktiv spridning av renlav
Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen
under vintertid. När skogen själv producerar renlav
är det ett gott tecken. Hans Winsa från statliga
Sveaskog berättar om deras visioner för skogen.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

11.00 Fjorton år med renbruksplaner
Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström,
forskare på SLU, har följt renarna och deras
betesrutiner. Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

11.15 Vindkraftsetablering och rennäring
Anna Skarin, forskare vid institutionen för utfodring
och vård vid SLU, har studerat hur renar reagerar i
områden där man har byggt vindkraft. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.

11.35 Ekologisk kunskap i det samiska
samhället
Vad innebär det för samerna att de har blivit
erkända av svenska staten och får ett eget
sameting? Berit Inga, själv same som jobbar på
institutionen för vilt, fiske och miljö på SLU.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

12.00 Kulturarv i nordliga sameskogar
Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i
Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här hur
mycket skogen egentligen har att säga. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.

12.25 Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet
Gudrun Norstedt forskar vid SLU om skogens
ekologi och skötsel. Här berättar hon hur samerna
tog tillvara skogen på bästa sätt under 1600-talet.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 10/4.

12.45 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 13/4.

13.25 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.

13.55 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 14/4.

14.15 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 14/4.

14.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet. Repris från
13/4.

15.25 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.

Publicerat

Sirtosan luspi?

“Sirtosan luspi” är det vad denna Nils Nilsson Skumtavla föreställer? År det någon som kan lämna en övesättning till galleriet?

Hej,

Åmells har fått in en underbar målning av Nils Nilsson Skum som jag fått i uppgift att katalogisera. På baksidan av målningen finns en påskrift (troligtvis av konstnärens egen hand) som jag inte kan tyda. Jag tycker det står ”N8 sirtosan luspi” eller någonting liknande. Jag utgår ifrån att det är samiska och undrar om ni kan hjälpa mig att tyda vad det står? Jag förmodar att orden = målningens titel eller åtminstone en beskrivning av dess motiv. Numret är förmodligen katalognumret i en utställning.

Jag bifogar en bild på målningen.

N N skum

Om ni har tid och lust att hjälpa mig sänder jag mitt varma tack på förhand. Tyvärr brådskar ärendet litet, jag skulle behöva svar denna vecka.

Med vänliga hälsningar,

Carina Engelhardt Önne
Intendent, utställningssamordnare och katalogredaktör

Curator and head of internal publications
Åmells konsthandel / Fine Art Dealer
Birger Jarlsgatan 14
S – 114 34 Stockholm
E-mail: carina.engelhardt-onne@amells.com
Webb site: http://www.amells.com
Phone: +46 8 54504138
Office: +46 8 6114193
Mobile: +46 70 4210738