Kategori: Forskning

Publicerat

Vasamuseet 22/1 och 1/12

Panelsamtal: Minoritet, identitet och svensk historia

Representanter för Sveriges fem nationella minoriteter talar om erfarenheter utifrån minoritetstillhörighet, självbild och vår samtid. Om identitet som en berikande och positiv kraft.
Medverkande:
Daniel Sjölin, moderator
Aron Verständig, ordförande Judiska församlingen Stockholm
Björn Ylipää, matkonstnär, författare
Domino Kai, dramapedagog, politisk sekreterare för miljöpartiet
Lina Puranen, kulturproducent, programledare på SVT
Sara Ajnnak, artist, jojkare

Tid: Onsdag 22 november 2017 kl 17.00-19.30.
Från kl 17.00 är det mingel i museet och det finns möjlighet att köpa en osttallrik, snacks och dryck. Panelsamtalet börjar kl 18.00.
Plats: Vasamuseet.
Kostnad panelsamtal: Ordinarie entrépris – vuxna 130 kr, unga t o m 18 år fri entré, studerande 110 kr. Fri entré för medlemmar i Vasamuseets vänner.*
Kostnad förtäring: Osttallrik med svenska gårdsostar, hembakat bröd & marmelad 110 kr. Mineralvatten 25 kr, öl 69 kr, vin 80 kr, portvin 88 kr.
*) Medlemskap kan köpas direkt på plats i museet, årsavgift 200 kr/300 kr. Det gäller i ett år från inköpsdagen.

Det går bra att lyssna på panelsamtalet utan att köpa förtäring.
Ingen föranmälan.

*******************************************************************************

Afternoon tea-föredrag: Samer och Vasa

I bokföringen från Skeppsgården mellan åren 1625-1626, nämns en man vid namn Lapp Mas. Han arbetade som inköpare för skeppsbyggmästaren Henrik Hybertssons räkning, något som antyder att samer under Vasas tid hade fler karriärmöjligheter då än 100 år senare.
Föredrag med Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet.

Tid: Fredag 1 december 2017 kl 15.30-16.30.
Plats: Vasamuseet.
Kostnad föredrag: Ordinarie entrépris – vuxna 130 kr, unga t o m 18 år fri entré, studerande 110 kr. Fri entré för medlemmar i Vasamuseets vänner.*
Kostnad förtäring: Te/kaffe, scones, smör, marmelad, ost, chokladkanonkula & frukt: 130 kr. Ett glas bubbel: 70 kr.
*) Medlemskap kan köpas direkt på plats i museet, årsavgift 200 kr/300 kr. Det gäller i ett år från inköpsdagen.

Det går bra att lyssna på föredraget utan att köpa förtäring.
Begränsat antal platser. Ingen föranmälan.

Publicerat

Mistra arktiskt forskningsprojekt 17/11

Lena Maria Nilsson från Såhkie, Umeå Sameförening hälsar:

Den 17 november kl 9-13 ska vi presentera resultaten från det Mistrastödda arktiska forskningsprojekt som jag har varit inblandad i som kommunikatör de senaste 4 åren, på Nordiska muséet i Stockholm. Deltagarantalet är begränsat, eftersom vi bjuder på lunch. Men det finns fortfarande platser kvar. Och eftersom en av presentationerna innehåller samisk tematik, tänkte jag att det kanske finns personer inom Stockholms sameförening som är intresserade av att delta. (handen på hjärtat är det samiska perspektivet inte särskilt betonat i projektet, men presentationen: Etnicitetens koppling till resursanvändning över tid. Per Axelsson och Peter Sköld – torde vara väldigt relevant ur ett samiskt perspektiv).

Jag är därför jättetacksam om du sprider inbjudan till sameföreningen i Stockholm (och till andra som du tror kan vara intresserade). Förhandsanmälan till symposiet görs genom att man fyller i denna web-enkät: https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=108099&init=1&response=MTtlMjJiNWIxN2VjYjRlOTc3NTc1ODk2MTJkY2NiYWExNWI3NjY0YWYwOzc7NDE2OTAwNw%3D%3D

Och vi bjuder som sagt alla som kommer på lunch.

Hoppas du kan hjälpa mig att sprida detta bland samiska systrar och bröder i storstaden!

Mvh Lena

Lena Maria Nilsson
Research coordinator

Arcum – Arctic Research Centre at Umeå University
SE-901 87 Umeå, Sweden

Phone: +46 90 7865959, http://arcum.umu.se

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned [162.00 B]

Publicerat

Medlem berättar – Gunilla Larsson

Gunilla Larsson är arkeolog, knuten till Uppsala Universitet, och mångsysslare med flera olika uppdrag och anställningar inom kulturarvsområdet.

Gunilla Larsson kommer att berätta om sina senaste forskningsresultat kring samerna i
Mellansverige, med bortglömda samiska föremål härifrån i museisamlingarna och nyupptäckta
fornlämningar som kan kopplas till glömda berättelser. Hon berättar också om sina fortsatta studier i
sin egen släkts hemtrakter i skogssamisk miljö i Lule älvdal.

När: torsdag kl 18.00-20.00; 16 november

Var: Solidaritetshuset Konferensrum Draken, Tegelviksgatan 40, Stockholm (Sofia), Buss 2 eller 66 från Medborgarplatsen (T)

Fika: Sameföreningen bjuder på fika
Entré: Fri

I Sameföreningen i Stockholm har vi många medlemmar som äger berättelser och kan berätta. Den här hösten vill vi ge medlemmar utrymme att göra just det – berätta! Till varje tillfälle har vi bjudit in en medlem som vi vet har något intressant eller angeläget att berätta. Den personen får 30 till 45 minuter till sitt förfogande. Därefter fika, frågor och diskussion. Har Du något att berätta finns möjligheten därefter. Anmäl gärna i förväg ämne och hur mycket utrymme i tid du vill ha. 10 till 15 minuter kan vara lagom. I fall att det är längre vill vi gärna diskutera inplanering av ditt ämne till våren. info@sameforeningen-stockholm.se

Om du inte är medlem än har du ännu större anledning att komma!

Foto: Tord Tuorda Lundberg, Kvikkjokk

Publicerat

Samer i imperiets mitt

Samer i imperiets mitt. Samiskt liv i det tidigmoderna Sverige – en glömd historia? så är titel och underrubrik formulerad i Jonas M Nordins bidrag till antologin Tillfälliga Stockholmare

PUBLIKATION
Hägern Större 16 : Stockholms stad, Norrmalm, RAÄ 103 : arkeologisk undersökning 1987 : SR 766 / Barbro Århem. – Stockholm : Stockholms stadsmuseum. Kulturmiljöenheten, 2009. – 47, [3] s. : ill. – (Arkeologisk rapport / Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöenheten ; 2008:7). – ISBN 978-91-85233-90-8

Ett boksläpp kommer att hållas på Postmuseum den 5 september kl 17.30. OBS förköp av bljett tll boksläppet.

Bilden Samisk hornsked, funnen i kvarteret Hägern större vid Drottninggatan, illustrerar Jonas M Nordins artikel

Fotograf/Källa: Helena Fennö. Stadsmuseet, Stockholm

Publicerat

Den sista generationen?: Skogssamisk renskötselkultur utmanar epistemologisk rasism

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned [162.00 B]

Välkomna på seminarium!

Titel: Den sista generationen?: Skogssamisk renskötselkultur utmanar epistemologisk rasism

24 januari 2017.

Lokal Eng 4-2007, Engelska parken, Thunbergsvägen (ingång från 3H), Uppsala
Gå  in via 3H, och leta dig fram till Hus 4, där ligger bla Hugo Valentin Centrum, Centrum för religion o samhälle.

Tid 15.15-17.00.

Organisatörer:  Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CemFor, i samverkan med forskningsnoden Kunskapsproduktion bortom normerna, VVPP, och  Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet samt Uppsam – föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.

 Den sista generationen?: Skogssamisk renskötselkultur utmanar epistemologisk rasism

Kort abstract:
Henrik Andersson är en skogssamisk rensskötare som kämpar för rätten att upprätthålla och förmedla sina samiska traditioner. I ”Den sista generationen? Dokumentär om ett skogssamiskt renskötarår, inbjuden till Guldbaggegalan 2017, följer dokumentärfilmaren Petri Storlöpare Henrik under ett år 2012-2013. Vid seminariet visar de delar av filmen och diskuterar samisk motståndskamp i ett rasistiskt och kolonialt samhälle.

Långt abstract/bakgrund:
Samisk skogsrenskötsel har bedrivits över stora delar av det som numera kallas Sverige. I Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och Västmanland bedrevs skogsrenskötsel fram till början av 1800-talet. I mitten av 1600-talet påbörjade svenska myndigheter etnisk rensning. Lappland – lappmarken – blev reservatet dit samer med renar skulle förpassas för att inte konkurrera med svenska bönder och svenska naturresursexploateringar. Under 1800-talet deporterades samer norrut. Under 1900-talet kallades skogssamer för den lägst stående rasen av rasbiologer.

Skogssamernas kärnområde av idag är reducerat till Arvidsjaurs och Malå kommuner med utlöpare in i sydöstra Arjeplog och Jokkmokks och Gällivares östra delar.

En tydlig ambition att bli av med skogssamerna- som skulle försvenskas och på sikt helt överge renskötseln manifesterad tydligt i 1928 års renbeteslag.  Skogssamer som förlorat sina möjligheter till renskötsel tvångsassimilerades på olika sätt in i svenskhet.

Utraderingspolitiken av skogssamisk – liksom samisk – tradition har aldrig upphört.    I kombination med att undervisning om samisk historia, kultur och tradition inte ges vid skolor och universitet, möjliggörs en epistemologisk kolonial rasism som bidrar till en fortsatt utraderingspolitik i nutid.

Utraderingspolitiken manifesteras genom exempelvis att (skogs)renskötseln osynliggörs i myndigheters informationsfoldrar, industriell exploatering tillåts kontinuerligt tränga in på renskötselns områden och renskötselns företrädare tvingas kontinuerligt utan tillräckligt bistånd av juridisk kompetens och med sina egna medel fokusera på att försvara sina betesområden mot betydligt mäktigare och penningstarka intressen.  De skogssamiska samebyarna har hela tiden mängd intrång att hantera – skogsbruk, vägar, järnvägar, vindkraft, gruvor, samt vardagskonflikter med lokalbefolkning som menar att renarna stör dem. De senaste åren har näthatet mot renskötare ökat kraftigt.

Skogssamer har sedan länge protesterat och kämpat för att få upprätthålla sin kultur och tradition. En känd förkämpe är jojkaren och lärarinnan Karin Stenberg (1884-1969).

Henrik Andersson är en nutida skogssamisk förkämpe, som genom sin renskötsel och kulturarbete upprätthåller skogssamiska traditioner. I filmen ”Den sista generationen? Dokumentär om ett skogssamiskt renskötarår (2016) följer dokumentärfilmaren Petri Storlöpare Henrik Andersson under ett år (2012-13) då han försöker leva på traditionellt vis. Filmen är inbjuden till Guldbaggegalan 2017.

Vid detta seminarium kommer Henrik och Petri att visa delar av filmen samt ett nytt filmprojekt. Henrik kommer att lyfta fram delar av sin egen kunskap och visa på exempel på sitt viktiga kulturarbete, samt sin kunskapsförmedling som förutom politiskt engagemang i Sametinget och praktiskt kulturarbete även sker via Facebookkontot henrik.andersson.982 .

”Den sista generationen? Dokumentär om ett skogssamiskt renskötarår (2016) är tillgänglig online på https://www.youtube.com/watch?v=sUm9iHK4RDc

Bildspel om Gällivare skogssameby och statsstödda industriella intrången som förstör:  https://www.youtube.com/watch?v=LPucqtE7XpY Storlöpare/Andersson/Gällivare skogssameby med stöd av forskningsprojektet Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi, M-B Öhman/FORMAS 2012-2015.

Nytt filmprojekt Vindkraft på Hällberget i Överkalix https://www.youtube.com/watch?v=OF1NcWJWGIc&t=334s   Storlöpare/Andersson/Öhman

Inledning och kommentarer av May-Britt Öhman, FD, teknik- och vetenskapshistoria, styrelseledamot i Uppsam- föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala,  respektive Gunilla Larsson, FD arkeologi, ordförande i Uppsam och expert på skogssamisk arkeologi och historia, båda verksamma inom Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för genusvetenskap. Öhman och Larsson är själva av skogssamisk härkomst. Ann-Sofie Lönngren, docent i litteraturvetenskap och med forskningsinriktning på djur/människa-studier, forskningsledare inom VVPP: Kunskapsproduktion bortom normerna, vid Historisk- filosofisk fakultet, Uppsala universitet tillsammans med May-Britt Öhman och Satu Gröndahl.

Attachments

Publicerat

#Digigiella 16 – Umeå – Samiska veckan 2016

Samiskt språkcentrum arrangerar under Ubmejen biejvieh – Samiska veckan, måndag 7 mars, en konferens för att belysa hur den digitala tekniken kan bevara och utveckla de samiska språken. Du kan också delta digitalt. Målgruppen är samiska språkarbetare, modersmålslärare, samiska föräldrar, samordnare i samiska förvaltningskommuner och övriga som har intresse i samiskans utveckling.

Läs mer och om hur du anmäler dig i bilagan.

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned [162.00 B]

Photo by Tõnu Mauring

Publicerat

Samiska spår…

…i Stockholm med omnejd, vår föreläsningsserie från i våras, fortsätter ge genomslag där våra föreläsare Gunilla Larsson och Jouni Tervalampi kommer till tals i radion beträffande Västmanlands museums bristande beskrivning av båtgravarna i Badelundas ursprung.

Gammal båt i Västerås kan vara samisk

Håll utkik för en fortsättning av serien med en föreläsning om historiska händelser i omnejdens gränsland…

Publicerat

Öka din bildning – byt kanal till UR Sápmi!

TVSändningar på Kunskapskanalen 13, 14, 19 april från Samiska veckan i Umeå 2015

Ni som inte deltog på Ubmejen biejvieh, Samiska veckan i Umeå, och missade de intressanta föreläsningarna kan se en del av dem på Kunskapskanalen vecka 16-17. Jojk, språkrevitalisering, avkolonisering, skogsbruk och renskötsel osv. Sändningarna är redan tillgängliga på UR Play. Sök Samiska veckan och du kan se allt som sänts sedan 2012.

Måndag 13 april, 16.40-19.00

16.40 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
17.20 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet.

17.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet.

18.30 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet.

Tisdag 14 april
16.00-16.50 Samiska veckan 2015
16.00 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.

16.20 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet.

Söndag 19 april

10.00-16.00 Samiska veckan 2015

10.00 Samråd mellan skogsbruk och rennäring
Många är intresserade av att använda skogen och
ta del av det som finns där. Camilla Widmark,
forskare på institutionen för skogsekonomi på SLU,
menar att man måste hitta en bra samarbetsmetod
mellan skogsindustrin och samerna. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.
10.20 Att anpassa skog till rennäring och
naturvård
Det finns många samebyar som kämpar för att
överleva. Framförallt handlar kampen om hur
skogen ska skötas. Forskarna Erik Valinger och
Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar
om sina resultat. Arrangörer: Umeå universitet,
Sveriges lantbruksuniversitet och Västerbottens
museum. Repris från 9/4.

10.40 Aktiv spridning av renlav
Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen
under vintertid. När skogen själv producerar renlav
är det ett gott tecken. Hans Winsa från statliga
Sveaskog berättar om deras visioner för skogen.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

11.00 Fjorton år med renbruksplaner
Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström,
forskare på SLU, har följt renarna och deras
betesrutiner. Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

11.15 Vindkraftsetablering och rennäring
Anna Skarin, forskare vid institutionen för utfodring
och vård vid SLU, har studerat hur renar reagerar i
områden där man har byggt vindkraft. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.

11.35 Ekologisk kunskap i det samiska
samhället
Vad innebär det för samerna att de har blivit
erkända av svenska staten och får ett eget
sameting? Berit Inga, själv same som jobbar på
institutionen för vilt, fiske och miljö på SLU.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

12.00 Kulturarv i nordliga sameskogar
Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i
Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här hur
mycket skogen egentligen har att säga. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.

12.25 Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet
Gudrun Norstedt forskar vid SLU om skogens
ekologi och skötsel. Här berättar hon hur samerna
tog tillvara skogen på bästa sätt under 1600-talet.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 10/4.

12.45 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 13/4.

13.25 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.

13.55 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 14/4.

14.15 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 14/4.

14.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet. Repris från
13/4.

15.25 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.