Kategori: Historia

5.2 – 28.4 2019. Utställning i Tensta Konsthall.

Konsten och samiska konstnärer spelade en framträdande roll i den dramatiska Alta-konflikten som pågick åren 1978 – 1982 i norra Norge. Under parollen ”Låt älven leva!” (på samiska: Ellos eatnu) mobiliserades protester mot en för Sápmi förödande omställning av Alta-älven (Álttáeatnu). Aktionen växte fram utifrån en oväntat bred solidaritetsrörelse i civilsamhället – såväl det samiska som det norska och internationella. Utställningen som producerats av Office for Contemporary Art i Oslo, där den också visades förra året, presenterar ett fyrtiotal konstnärers arbeten med kopplingar till aktionen. Utställningen pågår 5.2-28.4 2019

Samiska konstprofiler i Tensta och Sollentuna – DN.SEhttps://www.dn.se/kultur-noje/konstrecensioner/konstrecension-samisk-konst-om-kamp-och-krankningar/?fbclid=IwAR289jxEPqHZlfyLvO_l78aHPay44A5q6eQ45V2TF13Py_uCSCzotQ7PR78Tensta och Edsvik konsthall firar samiska jubileum. Utställningarna är ett fint tillfälle att möta Sápmis mest tongivande konstnärer, tycker Birgitta Rubin.

Det är över fyrtio år sedan Alta-aktionen ägde rum som en reaktion mot de genomgripande konsekvenserna som utbyggnaden skulle innebära för samernas samhälle, livsvillkor, kulturarv och deras roll som beskyddare av miljö och mot översvämningar av stora områden i Sápmi. I de sociala protesternas historia i Europa var den här motståndsrörelsen unik i sitt slag och detsamma kan sägas om dess dramatiska klimax: den samiska hungerstrejken i Oslo 1979. Rörelsen var även en del av den nya miljömedvetenheten som uppstod under 1970-talet, en period som också var präglad av att urfolk i allt högre grad gjorde sina röster hörda.

Bland konstnärerna kan nämnas Nils Aslak Valkepää (Áillohaš 1943 – 2001), som ägnade hela sitt liv åt att stärka den samiska konstens ställning genom musik och poesi, Iver Jåks, även han ur den äldre generationen och vars arbeten lyfter fram samiskt konsthantverk som spränger funktionalitetens gränser, med ett särskilt begrepp benämnt doudji, men även det betydande konstnärskollektivet Mazejoavku, i vilken den på senare år mycket uppmärksammade Britta Marakat-Labba ingick. I utställningen ingår även ett antal yngre konstnärer som tagit över stafettpinnen och fortsatt driva urfolkens sak och kampen mot exploatering vidare. Don’t Fuck With Me (Elle Marja och Mai-Lis Eiraskampen föddes in i Maze-kollektivet och har genom film och musik gestaltat och iscensatt händelser ur föräldragenerationens historia, exempelvis hungerstrejken 1979 och ockupationen av norska statsministerns huvudkontor 1981.

”Låt älven leva” är resultatet av tre års samtal med konstnärer, akademiker och andra kulturella kunskapskällor från hela Sápmi, som sträcker sig över fyra länder: Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Den presenterar sällsynta historiska arbeten vid sidan av den nordiska konsthistoriska kanon och dessutom material från Arkivet för folkaktionen mot utbyggandet av Alta-Kautokeinovassdraget och nya samtidskonsthistoriska beställningsuppdrag samt tar sig an arvet efter Alta-händelserna. Samtidigt sätter ”Låt älven leva” den samiska konsten i en kontext bland nyare globala och moderna museala metoder som går in för att utvidga konsthistoriens kanon till att bli världsomfattande.

Medverkande konstnärer: Jon Ole Andersen, Nabil Ahmed, Áillohaš/Nils-Aslak Valkeapää, Maria Thereza Alves, Jimmie Durham, Elle Márjá Eira, Mai-Lis Eira, Pauliina Feodoroff, Aage Gaup, Sara Marielle Gaup, Trygve Lund Guttormsen, Josef Halse, Geir Tore Holm och Søssa Jørgensen, Rose-Marie Huuva, Berit Marit Hætta, Susanne Hætta, Iver Jåks, Keviselie/Hans Ragnar Mathisen, Áine Mangaoang, Britta Marakatt-Labba, Joar Nango och Tanya Busse, Rannveig Persen, Synnøve Persen, Máret Ánne Sara, Arvid Sveen, Catarina Utsi, Elin Már Øyen Vister med flera.
Curerad av Katya García-Antón i samarbete med Antonio Cataldo
Rådgivande kommitté: Harald Gaski och Gunvor Guttorm
Utställningsdesign: A-lab (Káre R. Anti) och Torsteinsen Design.