Free-Photos / PixabayÅtta anmälda deltagare finns nu. Det finns plats för fler.
Första kursdatum: Lördagen 18 maj, kl 10.00
Studiecirkel i sydsamiska med 8 månadsvisa tillfällen under 2019 om fyra timmar per gång. En pensionerad lärarresurs från Samernas i Jokkmokk undervisar vid varje tillfälle.
Genomförande i detalj.
Studiecirkelns lärarledda tillfällen kommer att vara lördagar mellan 10 och 14.30 med utrymme för paus om 30 minuter. Studieförbundet Sensus lokal är placerad på söder nära Södra station och Mariatorget (T) med bekväm tillgänglighet från hela regionen. Mellan mötestillfällen med lärare kommer virtuella möten via dator hållas av cirkelledare.
En idé med språkcirklar är att man bör träffas ofta och regelbundet. Ytterligare träffar på vardagskvällar mellan de lärarledda träffarna har planerats in. Ett enkelt internetverktyg för videokonferens kommer att användas, som komplement till de fysiska träffarna om du inta har möjlighet att komma.
Nu är kvoten fylld! Om du skickar in anmälan nu tar vi in den på väntelista.
Nu är workshopen för bandläggning bestämd till helgen 27-28 april. Kursledare blir Gunborg Mellegård.
Tid: 10-16, lörd 27 och sönd 28 april. Lokal:hyresgästlokalen på Åsögatan 79. (ingång från Siargatan, gå in på gården och gå sedan till höger. För de som röstar i val till Sametinget är lokalen bekant.
Material: Gunborg tar med sig klykor och övningsgarner. Om du vill ha tips på var du kan köpa eget lämpligt material kan du ställa frågan i din anmälan.
Avgift: 300 kr. (Sameföreningen sponsrar med ca 125 kr per deltagare. Helst ser vi att du är eller blir medlem.)
Anmälan till info@sameforeningen-stockholm.se. 12 platser. Sedan förut finns 10 intresseanmälningar som nu skall bekräftas. Skynda på!
Några länkar om hur att lägga band går till. Bandflätning kallas det här (kärt barn har många namn!):
705847 / PixabayInbjudan till öppet seminarium om återbördande av samiska mänskliga kvarlevor i samlingar, “Samiska mänskliga kvarlevor i samlingar: Historiska perspektiv, aktuella debatter och vägar framåt”, som arrangeras i Sal IV, Universitetshuset i Uppsala den 9 april, 9.15-12.00, i samband med Svenska kyrkans rundabordssamtal om samiska mänskliga kvarlevor.
Preliminärt program:
09.15 – 09.30: Inledande ord Ingrid Inga, ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan
09.30 – 09.50: Samlingarnas historiska bakgrund och aktuella repatrieringsdebatter Carl-Gösta Ojala, forskare, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet
09.50 – 10.10: De anatomiska samlingarna vid Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum Anne Ingvarsson, 1:e antikvarie, Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum
10.10 – 10.30: Repatrieringsprocessen i Lycksele 2019 – en planerad återbegravning Mikael Jakobsson, ordförande i Lycksele sameförening, medlem i Sametingets etiska råd Olle Thoors, informatör på Svenska kyrkan, Södra Lapplands pastorat Adriana Aurelius, projektledare repatriering, Lycksele kommun
10.30 – 10.50: Samiska perspektiv på repatriering och återbegravning Rose-Marie Huuva, konstnär, poet, medlem i Sametingets etiska råd
10.50 – 11.10: Fikapaus
11.10 – 12.00: Paneldiskussion, med tid för frågor från publiken Föredragshållarna samt Knut Weibull, överantikvarie, Riksantikvarieämbetet
Moderator: Katarina Pirak Sikku, konstnärlig ledare och forskare
Sprid gärna denna information vidare i era nätverk!
Hälsningar,
Carl-Gösta Ojala
Fil. dr, Forskare / Ph.D., Researcher
Institutionen för arkeologi och antik historia /
Department of Archaeology and Ancient History
Uppsala universitet / Uppsala University
Box 626
751 26 Uppsala
Líksjuon Sámiensiäbrrie inbjuder alla Sameföreningen i Stockholms medlemmar att delta den 9e augusti vid högtidlighållandet av återbördandet av de mänskliga kvarlevor som bortförts från Lycksele gamla kyrkogård under utgrävningar 1950.
Repatrieringen i Lycksele är en anhörigfråga, en medmänsklighetsfråga, en urfolksfråga och en fråga om mänskliga rättigheter. Vid återbördandet kommer de offentliga ursäkter som Sametinget krävt, att framföras.
Den 9e augusti, urfolksdagen manifesterar vi detta och välkomnar de bortförda hem.
Ceremonin har just börjat planeras, men i nuläget vet vi att både uppgrävandet och bortförandet samt återbördandet och den frid vi vill att de levande och döda skall få i och med denna handling, behöver sina framföranden från scenen.
Alla som vill framföra något vid ceremonin, en sång, ett tal, dikter, jojk eller annat som ni vill bidra till händelsen med, ombeds ta kontakt med Adriana Aurelius.
Det är även mycket välkommet att komma med egna förslag på konstnärlig bearbetning i anslutning till återbördandet av kvarlevorna.
Inbjudan och mera om repatrieringsprojektet kan du läsa nedan och ladda ned för utskrift,
Det finns möjlighet att sova över i lavvu om så önskas, meddela i så fall detta. Se kontaktuppgifter i bifogad inbjudan. Tältplats finns för de som önskar ställa upp egna tält. Dagen efter ceremonin kommer vi att hålla ett möte i den stora lavvun för att samer och andra urfolk skall kunna diskutera vad repatrieringar har för betydelse, vad vi vill med dem och hur vi går vidare.
Gammplatsen i Lycksele Bild: Skogsmuseet i Lycksele
Den 9 augusti 2019 återbördas mänskliga kvarlevor från 25 personer till Lycksele gamla begravningsplats. Det är den största repatriering som någonsin gjorts i Sverige. Lycksele kyrkplats omfattade området från Ångermanland, hela Västerbotten och en bit av Norrbotten. De som har släkt i dessa områden under 1607 – 1799 då begravningsplatsen var i bruk har sina anhöriga där. De 25 kranierna grävdes upp under en arkeologisk utgrävning 1950. Syftet var att undersöka var man kunde ställa upp hus och att finna den gamla kyrkplatsen.
Lycksele kommun stödjer Liksjuon Samien siäbrrie genom att bidra med organiseringen av marköppningen och ett omfattande informations- och försoningsarbete.
Projektledaren Adriana Aurelius, Lycksele kommun, kommer att berätta om detta projekt den 14 mars i Solidaritetshuset, konferensrum Draken, kl 18-19.
Inge Frisk inleder kort om vad försoningsprocesser är för urfolk. Om några försoningsprocesser och läget för det arbete med försoningsprocess som Sametinget leder.
Bild: Tomas Colbengtson
Text: Jan Erik Lundström
Förord: Tomas Colbengtson
Sydsamisk översättare: Per Martin Israelsson
Grafisk form: Jennifer Bergkvist
Förlag: Gaaltije Sydsamisk historia och kultur Sydsamisk konstmonografi 160 sidor.
Stockholms stads kommunfullmäktige beslutade 11.06.2018 om riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter
Bakgrund
Kommunerna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och främja utvecklingen av respektive kultur.
Redan 1999 fattade riksdagen beslut om att ansluta till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. I Sverige finns fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar (och minoritetsspråken jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli).
Det nya borgarrådet Katarina Luhr, med ansvar för miljö- och klimatfrågor, har bjudit in representanter för de nationella minoriteterna i staden till ett samråd. Tillsammans kommer vi att diskutera och komma överens om prioriteringar och insatser under 2019 för att genomföra stadens riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter.
Samrådet äger rum den 31 januari 2019 och knyter an till de punkter som framfördes under de samråd som genomfördes under hösten 2018.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.OkIntegritetspolicy