Öka din bildning – byt kanal till UR Sápmi!

TVSändningar på Kunskapskanalen 13, 14, 19 april från Samiska veckan i Umeå 2015

Ni som inte deltog på Ubmejen biejvieh, Samiska veckan i Umeå, och missade de intressanta föreläsningarna kan se en del av dem på Kunskapskanalen vecka 16-17. Jojk, språkrevitalisering, avkolonisering, skogsbruk och renskötsel osv. Sändningarna är redan tillgängliga på UR Play. Sök Samiska veckan och du kan se allt som sänts sedan 2012.

Måndag 13 april, 16.40-19.00

16.40 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
17.20 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet.

17.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet.

18.30 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet.

Tisdag 14 april
16.00-16.50 Samiska veckan 2015
16.00 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.

16.20 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet.

Söndag 19 april

10.00-16.00 Samiska veckan 2015

10.00 Samråd mellan skogsbruk och rennäring
Många är intresserade av att använda skogen och
ta del av det som finns där. Camilla Widmark,
forskare på institutionen för skogsekonomi på SLU,
menar att man måste hitta en bra samarbetsmetod
mellan skogsindustrin och samerna. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.
10.20 Att anpassa skog till rennäring och
naturvård
Det finns många samebyar som kämpar för att
överleva. Framförallt handlar kampen om hur
skogen ska skötas. Forskarna Erik Valinger och
Torgny Lind har studerat tre samebyar och berättar
om sina resultat. Arrangörer: Umeå universitet,
Sveriges lantbruksuniversitet och Västerbottens
museum. Repris från 9/4.

10.40 Aktiv spridning av renlav
Renlav är en av de viktigaste matkällorna för renen
under vintertid. När skogen själv producerar renlav
är det ett gott tecken. Hans Winsa från statliga
Sveaskog berättar om deras visioner för skogen.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

11.00 Fjorton år med renbruksplaner
Hur beter sig de svenska renarna? Per Sandström,
forskare på SLU, har följt renarna och deras
betesrutiner. Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

11.15 Vindkraftsetablering och rennäring
Anna Skarin, forskare vid institutionen för utfodring
och vård vid SLU, har studerat hur renar reagerar i
områden där man har byggt vindkraft. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.

11.35 Ekologisk kunskap i det samiska
samhället
Vad innebär det för samerna att de har blivit
erkända av svenska staten och får ett eget
sameting? Berit Inga, själv same som jobbar på
institutionen för vilt, fiske och miljö på SLU.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 9/4.

12.00 Kulturarv i nordliga sameskogar
Erik Sandén är arkeolog på Västerbottens museum i
Umeå. Han studerar gamla träd och berättar här hur
mycket skogen egentligen har att säga. Arrangörer:
Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och
Västerbottens museum. Repris från 9/4.

12.25 Samiskt resursutnyttjande på 1600-talet
Gudrun Norstedt forskar vid SLU om skogens
ekologi och skötsel. Här berättar hon hur samerna
tog tillvara skogen på bästa sätt under 1600-talet.
Arrangörer: Umeå universitet, Sveriges
lantbruksuniversitet och Västerbottens museum.
Repris från 10/4.

12.45 Att erövra sitt modersmål
Med programmet språkhjältar försöker professor
Leanne Hinton från University of California att hjälpa
folk att lära sig språk som har varit förlorat i en eller
flera generationer. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 13/4.

13.25 Karukfolket och deras språk
Alla som kunde indianstammen Karukfolkets språk
har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt
språk. Hur ska man göra? Nansy Steel från
Karukfolket i Kalifornien berättar. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.

13.55 Språkliga förbud
Vad innebär det att ett språk har blivit nationellt
erkänt som ett minoritetsspråk? Mikael Vinka,
forskare på Umeå universitet, har studerat svenska
lagar och vilka praktiska möjligheter samer har att
lära sig sitt modersmål. Arrangör: Umeå universitet.
Repris från 14/4.

14.15 Jojk för att lära sig samiska
Förr i tiden var det förknippat med häxkonster och
därför förbjudet. Idag vill språkläraren Johan
Sandberg McGuinne att alla som vill lära sig
samiska ska lära sig jojk först. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 14/4.

14.50 Minoriteter och modersmål
Minoritetsspråk måste höras och synas mer, säger
några av experterna som är med i denna panel och
pratar om hur minoritetsspråk ska utvecklas och
leva vidare. Arrangör: Umeå universitet. Repris från
13/4.

15.25 Den samiska avkolaniseringen
I Norge finns det områden där det talas mycket
samiska. Astri Dankersten, forskare på Universitetet
i Nordland, berättar hur samerna i Norge har
hanterat sitt modersmål. Arrangör: Umeå
universitet. Repris från 13/4.

Sirtosan luspi?

“Sirtosan luspi” är det vad denna Nils Nilsson Skumtavla föreställer? År det någon som kan lämna en övesättning till galleriet?

Hej,

Åmells har fått in en underbar målning av Nils Nilsson Skum som jag fått i uppgift att katalogisera. På baksidan av målningen finns en påskrift (troligtvis av konstnärens egen hand) som jag inte kan tyda. Jag tycker det står ”N8 sirtosan luspi” eller någonting liknande. Jag utgår ifrån att det är samiska och undrar om ni kan hjälpa mig att tyda vad det står? Jag förmodar att orden = målningens titel eller åtminstone en beskrivning av dess motiv. Numret är förmodligen katalognumret i en utställning.

Jag bifogar en bild på målningen.

N N skum

Om ni har tid och lust att hjälpa mig sänder jag mitt varma tack på förhand. Tyvärr brådskar ärendet litet, jag skulle behöva svar denna vecka.

Med vänliga hälsningar,

Carina Engelhardt Önne
Intendent, utställningssamordnare och katalogredaktör

Curator and head of internal publications
Åmells konsthandel / Fine Art Dealer
Birger Jarlsgatan 14
S – 114 34 Stockholm
E-mail: carina.engelhardt-onne@amells.com
Webb site: http://www.amells.com
Phone: +46 8 54504138
Office: +46 8 6114193
Mobile: +46 70 4210738

Lulesamisk språkcirkel

En lulesamisk språkcirkel träffas varannan tisdag i Sensus lokaler. Nästa gång är 10 februari. Det är tredje terminen deltagarna har påbörjat nu.

Om det nu är så att det finns någon lulesame som inte känner till studiecirkeln så är det nu kommunicerat.

Ta kontakt med Annmari Andersen. ex vis på Facebook

TV-program under julen

Det är ingen flod av TV-program under julhelgen vilka tangerar det samiska. Ett nyproducerat program som sänds
26/12 22:00 – 22:50
är
Sången från Vindelfjällen
En film om att hitta hem. Svensk musikdokumentär om Roger Pontare och hans kärlek till den samiska kulturen. Dessutom om kärleken mellan far och son, Roger och Vincent Pontare, även han artist och framgångsrik musikproducent. Vi följer dem både i den lappländska fjällvärlden och i musikstudion i Stockholm när de formar en låt tillsammans. En film av Stefan Olsson. HD. Sänds med 5.1 ljud. Även i SVT2 28/12 16.05 och SVT2 2/1.

Ett barnprogram, även sevärt för vuxna, går i repris.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6011360

Det stora uppdraget – serie
27/12 13:45 – 14:00

Del 1 av 12 säsong 3 (2013)
Jojk. I Sápmi har man alltid varit beroende av varandra och barnen har alltid varit viktiga i allt arbete. Sex barn är nu redo att hjälpa de som behöver hjälp. Många tunga, många svåra utmaningar. Inget uppdrag är för stort eller för litet. Biete och John-Isak får i uppdrag att jojka i radio. Det är Sameradion som behöver deras hjälp eftersom få barn jojkar i radion. Men varken Biete eller John-Isak har jojkat förr. Repris 31/1 13:30.

Del 2 av 12 säsong 3 (2013)
1/3 13:45 13:45
Offerplats. Thea och Maret ska hjälpa Nejla att prova vilken ficklampa som lyser bäst på fjället. Trots att de är mörkrädda och det är kallt på fjället inväntar de mörkret. Men det är inte bara Nejla som behöver deras hjälp. I Sápmi har man alltid varit beroende av varandra och barnen har alltid varit viktiga i allt arbete. Sex barn är nu redo att hjälpa de som behöver hjälp. Många tunga, många svåra utmaningar. Inget uppdrag är för stort eller för litet.

Rapport från poesicirkeln

Brev till Sameförenings styrelse Stockholm 2014-12-03

från Antolina Gutiérrez del Castro , cirkelledare i ”samisk poesi studiecirkel” .

Bästa styrelseledamöter,

Studiecirkeln ”Europas Urfolkskultur. Del 1: Samisk poesi ” kommer att ta slut sondagen 7/12/14.

Dagen innan ser vi föreställningen ”Aillohas- Solens son ”

Vi har följt studieplanen som skickades till er och som kompletterades med:
1. “Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)” : utfärdad 11 juni 2009
2. ”Bibliotekslag (2013:801)”; utfärdad 31 oktober 2013

Deltagarna (9 i listan) dock (en kunde inte vara närvarande p.g.a. av arbetsresa) har haft ett mycket aktivt deltagande i studiecirkeln. Studier av Nils- Aslak Valkeapääs (Nordiska rådets litteraturpris) verk skede på både nordsamiska -språk revitalisering- och på ny norska, bokmål, och svenska (översättningar )
Vi har funnit seriösa svårigheter att kunna hitta dessa böcker (de ursprungliga versionerna och översättningarna) då det har visat sig att böckerna är slutsålda i bokhandlarna och i bokförlagen och att det finns för få exemplarer att låna ut från Stockholms Regionbiblioteken (flera som finns i deras kataloger är spårlös försvunna).

A) Med Bibliotekslagen i handen (prioriterade grupper paragraf 5: minoritetsspråk ) har jag begärt till Stockholms stadsbibliotek att de ska köpa:
1a. Beaivi, áhčážan. Nordsamiska. Kautokeino: DAT 1988
1b. Solen min far : oversättare Harald Gaski, J.Torda, K. Utsi (svenska, bokmål, ny norska ) DAT 1990
2a. Ruoktu Váimus diksamling (nordsamiska). DAT 1985
2b. Vidderna inom mig: DAT 1987 (svenska)
3a. Eanni, eannážan diksamling2001 (nordsamiska) DAT
4.Jus gazzebietár bohkosiv ccii (nordsamiska) Kautokeino 1996
5.Nuguhkkindat mii lahka / Så Fjernt oet naere (nordsamiska, norska, svenska) DAT
och har givit till deras inköpsavdelningen information om hur kan de hitta böckerna.
Jag har redan fått ett mejl där de informerar att de kommer att köpa alla böcker som stå på listan.

B) Och med Bibliotekslagen i handen (prioriterade grupper: paragraf 4, funktion nedsättning)
har jag beställt till LEGIMUS –via Stadsbibliotek Ljudbokavdelning – att de ska läsa in
1. Beaivi, áhčážan på Nordsamiska och sitt översättning
2. Solen min far (på svenska, bokmål, ny norska)
(Valkeapääs ”Vidderna inom mig” finns det redan som talbok på svenska.)
C) Jag har också beställt till LEGIMUS -via Fittja Bibliotek-
3. ”Viidat divttat Samis” / ”Vidd dikter från Sápmi”PODIUM (på samiska och svenska) av Rose-Marie Huuva, Inghilda Tapio, Thomas marainen, Simon Marainen
Legimus har svårigheter att hitta in läsare på nordsamiska är det någon som är intresserade kontakta: MTM inläsare tf 08-580 02 700, e-mail: info@mtm.se

Jag vill tacka alla som har hjälp oss att utföra cirkeln i synnerhet till :
1. Margaretta Carlander bibliotekarie på Mångkulturellt forsknings Centrum som lyckades skaffa alla (ej till hemlån) böcker genom fjärrlån från forskningsbiblioteken runt hela Sverige
och till

2. Personalen från Fittja Bibliotek ( Peter, Maria, Kajsa..) som hjälpte absolut med allt .
De har redan köpt en bok som vi kommer att läsa nästa termin och de planerar en SAMI vecka till vår 2015 .

3. Jag vill tacka styrelsen för den information om cirkeln som ni har spridit via webben och för allt arbetet som ni gör och

4. Jag vill tacka alla fantastiska deltagarna som har berikat oss så otroligt mycket och som har gjort oss så lyckliga!

Antolina Gutiérrez del Castro

Bowling lördag 12 december 15.45

Juhán Stålka och Saminuorra kallar till Bowling och käk vid Gullmarsplan på lördag 12/12 kl 15.45:

Är du ung same i Stockholm mellan 6-30 år? Då är det klart att du ska komma och bowla fredagen den tolfte december! Efter bowlingen äter vi något gott och Sáminuorra bjuder förstås, du behöver bara bli med i den bästa organisationen någonsin. Att bli medlem kostar 100:- och då ingår tidningen Nuorat i ett helt år, vill hela din familj bli medlem så kostar medlemsakpet 180:- med tidningen. (utan tidning 70 kr respk. 150 kr) om du inte är medlem än kan vi fixa det på plats.

Vi träffas kvart i fyra vid Gullmarsplans och går tillsammans den knappa 500 metrarna till bowlinghallen. Vi börjar med att bowla och efter det äter vi och snackar lite tillsammans.

OSA: Den 10e december, meddela då mig gärna i ett PM på facebook om ni kan komma och vad ni vill äta .

Meny har ni här: http://www.newbowl.se/gullmarsplan/cafe_restaurang.php

Se hela Facebookinbjudan här

https://www.facebook.com/events/811117308950321/

Informera dem i din familj eller bekantskapskrets som berörs.

Stipendium till Paul Anders Simma

Styrelsen för Kaija Anstensens minnesfond tilldelar 2014 års stipendium till Paul-Anders Simma, Kiruna. Stipendiet uppgår till 15 000 kr.

Motiveringen lyder:

Filmskaparen Paul-Anders Simma, Kiruna tilldelas årets stipendium för att arbeta fram ett manus till en dokumentärfilm om en rysk sameflicka på ett barnhem på Kolahalvön. Filmen om Tasha, med rötter i det samiska ryska samhället, ämnar synliggöra en ung människas strävan och sökande efter identitet och trygghet för framtiden. Filmens tema kan appliceras på unga samers sökande efter identitet och framtidstro i Sapmi oberoende av bostadsort och förutsättningar.

Kontaktperson är stiftelsens ordförande Linnea Saitton Nord
telefon 0270-284891

Se Paul Anders filmproduktion i Svensk Filmdatabas.