Nationaldagen firad i Šthlm – mitt i Sápmi

Samiska nationaldagen firades av Sameföreningen i Stockholm med den traditionella flaggceremonin vid Stadshuset och högtidlighållande med tal och föreläsning om vad hållbarhet är för samer i de marker som vi numera brukar. Flaggceremonin samlade denna gång cirka 80 personer, bästa siffran sedan 2007. Våra gäster från Jåhkåmåhkke / Johkamohkki, Astrid Tuorda, Tor Tuorda och Henrik Blind var speciellt uppskattade, Astrid för sin jojk och ledning av nationalsången med sin far, Henrik för ett starkt tal som inleddes på nordsamiska. Johannes Vestly från Sameföreningen i Stockholms kultur- och poesigrupp bidrog med en dikt av Aslak Valkepää uppläst på nordsamiska och svenska. Deltagandet från officiellt håll var bredare än någonsin; staden, regionen och två ambassader var representerade (och vi siktade en observatör från Regeringskansliet). Vi räknade in 50 personer som drack kaffe med varm bulle efter ceremonin.

Kvällsevenemanget hölls i Sverigefinska skolans aula på Kungsholmen, en kulturklassad skolbyggnad i nyklassistisk stil, byggd 1926. Många deltagare uttryckte sin förvåning över att de inte kände till byggnaden trots långvarigt boende i Stuehkie/ Stockholbma/ Stockhoalmma/ Tjåsskaskulla. Evenemangets 125 deltagare minglade med smakprover på samiska matkultur i handen förmedlade av Renprodukter AB. Programmet sedan innehöll jojk, nationalsången, tal av inbjudna gäster från Stockholms stad, Kanadas och Australiens ambassader. Peter Rohde från Sameföreningen i Stockholms styrelse höll sitt tal på engelska med sammanfattning på svenska.

Efter en kort teknisk paus fick vi njuta av Tor Tuordas professionella bilder med förklaringar om vad som har hänt i Eallinbiras (NoSa), livsmiljön, som har missgynnar samiskt och allas bruk av gemensamma naturresurser. Exempel; det nu kraftigt devalverade ordet skogsbruk som skogsägarna bröstar sig med i annonskampanjer, innebär ensidigt plantageodlande av sex till åtta trädslag i stället för bruksuttag ur en skog med mångfald av trädsorter. Många i Sverige riktar kritik mot Brasiliens exploatering av urfolkens livsmiljö och förutsättningar för sin överlevnad. Men, Sverige har en mycket dålig berättelse om detta på sin bakgård, sämre än den brasiianska? Henrik Blind betonade att alla krafter måste till för att skapa förutsättningar för överlevnad för alla inklusive den samiska kulturen och att ta till sig den samiska kunskapen om livsmiljön, Eallinbiras (NoSam). Kvällens överförda kunskapsdos blev ungefär dubbelt så stor som tänkt.

Till er som var där: Giitu / Giijtto / Gäjhtoe / Gitu / Tack för närvaron och intresset. Stort tack till de medlemmar som genomförde arrangemanget och Sverigefinska skolans personals stöd!

Evenemanget stöddes av Stockholms stad.

Nedan, se några inlägg från minoritet.se och ambassaderna publicerade på sociala media.

Viermie K: Samisk kultur är en svensk angelägenhet!

Uppdatering 2021-03-09: Giron Sámi Teáhter är förnärvarande värd för Viermie K. All officiell information finns där: https://www.samiteahter.org/viermie-k/

Samisk kultur är en svensk angelägenhet hävdar kulturnätverket Viermie K i en debattartikel tillställd alla riksmedia. Som tidigare skrivits på denna webbplats lanseras Viermie K i morgon, onsd 5/2, på kulturpolitiska konventet Folk och Kultur i Eskilstuna.

Se till att denna artikel får största möjliga spridning bland inflytare inom kultur i Sverige. På mobilen kan det ta ett tag innan pdf visas.

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned

Attachments

Viermie K: nytt nätverk för kulturell infrastruktur lanseras på Folk och Kultur

Uppdatering 2021-03-09: Giron Sámi Teáhter är förnärvarande värd för Viermie K. All officiell information finns där: https://www.samiteahter.org/viermie-k/

Ett nytt kulturnätverk, Viermie K, lanseras på kulturpolitiska konventet Folk och Kultur i Eskilstuna 5-8 februari 2020.  Grundarna är Aejlies, Giron Sámi Teáhter, Stiftelsen Gaaltije, Sameföreningen i StockholmSåhkie – Umeå sameförening, Tjállegoathe.

Målet för nätverket är att skapa en gemensam och kraftfull aktör som kan verka nationellt, regionalt och lokalt för det samiska kulturlivet. Läs inriktningsdokumentent längre ned.

Åsa Simma, Giron Sámi Teáhter och Oskar Östergren Njaita, Aejlies kommer att lansera nätverket vid två tillfällen under Folk och Kultur.

Onsdag 5/2, 15:30 – 17:00, Plats: B-hallen, Stiga Sports Arena
https://folkochkultur.se/program/samiskt-kulturpolitiskt-toppmote-fran-sapmi-till-sverige/

Samerna är sedan 2011 erkända som ett urfolk i den svenska grundlagen och med det följer bl.a. kulturella rättigheter. Hur skapar vi gemensamt ett samiskt kulturellt ekosystem? Hur ser vi till att det finns ett heltäckande system av stöd till produktion, mötesplatser, arrangörer, enskilda konstnärer inom alla konstformer? Hur ser vi till att den samiska rösten gör sig gällande och betraktas som en nödvändig resurs i utformandet av en ny samisk kulturpolitik? Hur går vi från ord till handling?

Torsdag 6/2, 15:00 – 16:00, Plats: Terassen, Hotell Bolinder Munktell
https://folkochkultur.se/program/mingelseminarium-nu-gor-vi-det-kultur-i-norr-tar-position/

Kultur i Norr är ett etablerat interregionalt nätverk som syftar till att Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen samverkar i kulturfrågor med fokus på gemensamma utmaningar och möjligheter. Samarbetet har nu mynnat ut i ett kulturpolitiskt positionspapper med syfte att ytterligare stärka det professionella kulturlivets roll och position som tillväxtfaktor i norra Sverige genom tre prioriterade områden: urfolket samerna, kulturella och kreativa näringar och arrangörsfrämjande insatser. Förutom offentliggörandet av det kulturpolitiska positionspappret bjuds du på våra erfarenheter av regional kultursamverkan, musik av artisten Sara Ajnnak, dryck och tilltugg. Välkomna!

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned

Attachments

INSTÄLLT: Poesi- och kulturgruppen kallar för våren

Poeseigruppne
Poeseigruppne
ThoughtCatalog / Pixabay

Poesigruppens träffar år också inställda.

Kom och få insikter samisk kultur och språk under lediga former genom samisk poesi, både svensk och samisk.

Läs, känn in, diskutera och läs upp. Vi hjälper varandra att förstå poesi på de samiska språken. Med poesin som associationsbärare pratar vi om mycket annat, språk, kultur och hur samer har levt förr och nu, mattraditioner.

Vi träffas torsdag 2020-01-23 och sedan
varje torsdag 13 februari till 26 mars

Var: Medborgarskolan Hagagatan 23
När: Torsdagar 15:00 – 17:00

Dearv.

Carola Magnusson

Samiskt på Liljevalchs vårsalong, 10 jan – 22 mars

Girjas – Broderi på armeringsduk – Linda Lasson

Liljevalchs är ibland en arena för samisk konst. Här är årets fynd. Kan det finnas flera?
Vårsalongen 2020

10 januari–22 mars 2020. Liljevalchs vårsalong är en kär, omtvistad och livaktig tradition sedan starten 1921. I år samsas 170 konstnärer med 330 verk i Liljevalchs 12 salar.

Namnsättning av verket? klicka på länken här: Vårsalongen 2020, sök Linda Larsson på sidan du kom till, klicka på Linda Lassons länk. Då kommer en lång förklaring på en popup. Tyvärr kunde vi inte länka direkt till popupen,

Linda Lasson

Linda Lasson textil konstnär i Västernorrlands län arbetar med broderi och då med svart sytråd

Vi har en tanke om att konstinstitutioner i Stockholm borde arbeta systematiskt med oss om marknadsföring av arrangemang med samiskt innehåll.

Liv Aira och Marika Renhuvud utsedda till 2019 års stipendiater till minne av Kaija Anstensen

Stiftelsen Kaija Anstensens Minnesfond tilldelar 2019 års stipendium till Liv Aira, Jokkmokk, och Marika Renhuvud, Falun. Stipendiet uppgår till 30.000 kr, vardera 15.000 kr.

Dansarna och koreograferna Liv Aira och Marika Renhuvud arbetar enskilt och tillsammans med att synliggöra samisk kultur och scenkonst inom och utom Sápmi. Utöver det visuella har de ambitionen att åskådliggöra och väcka intresse för samernas ställning som minoritetsgrupp, historia och kultur, men även att berika och få människor att känna gemenskap. Genom dansen skapar de förutsättningar för samarbeten inom flera konstformer och utbyten inom Sápmi.

Loader Laddar in …
EAD-logga Tar det för länge?

Ladda om Ladda om dokument
| Öppna Öppna i ny flik

Ladda ned

Kaija Anstensens Minnesfond inrättades av Sameföreningen i Stockholm som en fristående stiftelse 2008 efter att i arv mottagit kvarlåtenskap efter Kaija Anstensen. Kaija Anstensen var bosatt i Stockholm men hade sitt ursprung från sydsamiskt område på norsk sida. Kaija Anstensen var själv målare och aktiv inom det samiska livet i Stockholm. Syftet med stipendiet är att främja samiska rättigheter och samisk kultur. Det första stipendiet delades ut 2011 till Fia Kaddik. Andra stipendiater har varit Elin-Anna Labba, Silje Figenschou Thoresen, Paul-Anders Simma, Carola Grahn och Heidi Juliana Gauriloff. Förra året tilldelades stipendiet till Lena Viltok.

Som varje år har det kommit in många bra ansökningar och flera som skulle vara värdiga mottagare av stipendiet. Styrelsen för Kaija Anstensens Minnesfond vill gärna påminna dem som sökt men som inte valts ut, att det finns möjlighet att söka kommande år.

Välkomnande av australiskt urfolk

Några av oss medlemmar i Sameföreningen i Stockholm välkomnade Tanya Denning och Tyson Mowarin till svenska sidan av Sápmi i början av deras talarturné på en mottagning i Australiska ambassadens residens måndagen 11 november: